Lördag med Gutenberg

Jag har alltid lika svårt att veta i vilken ände jag ska börja läsa, när jag valt ut mina Gu-tenbergs fynd.
För nytillkomna läsare kan jag be-rätta att lördags-mornar (fast nu för tiden heter det visst lördagmornar, analogt med chefläkare och fotboll-förbundet, som jag tycker låter galet*) har jag vigt åt Project Gutenberg. Då frossar jag i gamla böcker — tittar vilka som kommit till under veckan, och letar godbitar i största allmänhet. Ibland är resultatet överväldigande, och jag hinner och orkar inte titta på allt jag vill.

I dag var det tämligen normalt — inga enastående fynd — men en del intressanta böcker. Som "The Swiss Family Robinson" av Jean Rudolph Wyss, med illustrationer av Milo Winter. Den här engelska översättningen är från 1916 — men naturligtvis finns inte översättarens namn med. Inte dåligt att man talat om vem som illustrerade den. På svenska heter nog boken bara "Den Schweiziske Robinson", vem som översatt den kommer jag just nu inte ihåg, ska titta efter senare. Den skrevs 1812 av pastorn Johann David Wyss, och senare redigerades den av sonen Rudolph. Boken skrevs i uppfostrande syfte för pastor Wyss fyra söner. Jag läste den som barn, och jag minns att jag tyckte bättre om den än "den riktiga Robinson". Moralen gick mig som vanligt förbi — så jag tänkte att jag skulle kika på den för att se om jag uppfattar den nu.

Böcker om klädedräktens historia ges väl ut med jämna mellanrum — är de rikt illustrerade är de alltid roliga att bläddra i. Om inget annat kan man alltid glädja sig åt att leva nu, och slippa snörliv, konstfulla frisyrer och konstifika huvudbonader.

"The Evolution of Fashion" från 1897 av Florence Mary Gardiner, var dagens nytillskott på modefronten.

Det enda riktigt bekväma plagget i boken, är den här grekiska bruddräkten, som jag också tycker är snyggt.

Två kokböcker hittade jag i dag, ingen av dem någon höjdare som kokbok betraktat — men de är fina tidsdokument, och några av recepten kan man säkert använda. Till dem kommer jag att återvända. Liksom om en bok i kvinnlig slöjd — och en manligare bok om att timra sig ett hus och snickra ihop möbler till det.

.

*Om chefsläkare och chefläkare säger Språkrådet:
Båda är korrekta. Dock lär det finnas en gammal regel att man inte ska ha ett s i fogen när ordet betyder överordnad, den högsta eller någon på ledande post.
Denna regel känner inte många till (vissa påstår till och med att den är påhittad) och därför ska man inte rida den alltför kategoriskt. Således är det fritt val att skriva chef- eller chefs- så länge man håller sig till regeln att det alltid heter chefsåklagare och chefredaktör.