Caroline och Edith

0
"Caroline — ett kvinnoöde från romantikens dagar" av Beatrice Zade. En av alla fantastiska böcker jag fått när vårt lilla bibliotek varit tvungen att göra plats för nya och mer efterfrågade böcker.
Caroline Michaelis-Böhmer-Schlegel-Shellings (1763-1809). Jag har ingen aning om hur korrekt skildringen är — men den är fängslande. Caroline hann med mycket i sitt relativt korta liv — tre äktenskap bland annat. En gång änka och en gång frånskild, det senare var inte enkelt på den tiden och den som hjälpte henne att slippa ifrån en kändis (Schlegel) för en annan kändis (Shelling) var ingen mindre än hennes gode vän Wolfgang von Goethe. Att jag kom att tänka på, och plocka fram denna bok kom sig av att jag hörde Ingemar von Heijnes radioprogram om Felix Mendelssohn. Att även Felix kände Goethe var nytt för mig.
0
Zade Inez Alfhild Beatrice, f. Baecklund, författarinna (f. 1875), skolföreståndrinna 1908, g.m. prof. A. Zade, Leipzig, 1910, har skrivit en rad skildringar från klassiska och romantiska Tyskland.
0

0
Nu får nog boken om Caroline vänta ett bra tag på att bli läst igen, det finns alldeles för många olästa böcker som väntar på sin tur.
Som jag berättade för en tid sedan läser jag just nu, "Vägen till landet som icke är : en essä om Edith Södergran och Rudolf Steiner" av Jan Häll. Det kommer att dröja innan jag kan berätta vad jag tycker om boken eftersom det är en bok att läsa långsamt, med många pauser för att begrunda vad jag läst. Även om jag aldrig varit någon hängiven Södergran beundrare så har jag alltid fascinerats av hennes person. Jag läste Hagar Olssons bok om väninnan Edith för länge sedan och minns att jag var tagen av Ediths korta och svår liv.
När jag nu fräschar upp bekantskapen slår det mig att Edith nog skulle ha uppskattat datorer och möjligheten att skicka e-post. Hennes brev är konstlösa och hafsiga — hon skriver i ett brev till Hagar Olsson: "vem kan slösa dyrbar kraft på ett brev?".