Hur sa?

Jag har undrat varför människor, särskilt ungdomar lyckades klämma in ordet kitt i var och varannan mening. Så gick det upp ett liljeholmens — de säger (tror att de säger) shit.
Det borde jag ha fattat eftersom det är lika vanligt att uttala Shakespeare med samma tunna tj-ljud — och international.....

Caroline och Edith

0
"Caroline — ett kvinnoöde från romantikens dagar" av Beatrice Zade. En av alla fantastiska böcker jag fått när vårt lilla bibliotek varit tvungen att göra plats för nya och mer efterfrågade böcker.
Caroline Michaelis-Böhmer-Schlegel-Shellings (1763-1809). Jag har ingen aning om hur korrekt skildringen är — men den är fängslande. Caroline hann med mycket i sitt relativt korta liv — tre äktenskap bland annat. En gång änka och en gång frånskild, det senare var inte enkelt på den tiden och den som hjälpte henne att slippa ifrån en kändis (Schlegel) för en annan kändis (Shelling) var ingen mindre än hennes gode vän Wolfgang von Goethe. Att jag kom att tänka på, och plocka fram denna bok kom sig av att jag hörde Ingemar von Heijnes radioprogram om Felix Mendelssohn. Att även Felix kände Goethe var nytt för mig.
0
Zade Inez Alfhild Beatrice, f. Baecklund, författarinna (f. 1875), skolföreståndrinna 1908, g.m. prof. A. Zade, Leipzig, 1910, har skrivit en rad skildringar från klassiska och romantiska Tyskland.
0

0
Nu får nog boken om Caroline vänta ett bra tag på att bli läst igen, det finns alldeles för många olästa böcker som väntar på sin tur.
Som jag berättade för en tid sedan läser jag just nu, "Vägen till landet som icke är : en essä om Edith Södergran och Rudolf Steiner" av Jan Häll. Det kommer att dröja innan jag kan berätta vad jag tycker om boken eftersom det är en bok att läsa långsamt, med många pauser för att begrunda vad jag läst. Även om jag aldrig varit någon hängiven Södergran beundrare så har jag alltid fascinerats av hennes person. Jag läste Hagar Olssons bok om väninnan Edith för länge sedan och minns att jag var tagen av Ediths korta och svår liv.
När jag nu fräschar upp bekantskapen slår det mig att Edith nog skulle ha uppskattat datorer och möjligheten att skicka e-post. Hennes brev är konstlösa och hafsiga — hon skriver i ett brev till Hagar Olsson: "vem kan slösa dyrbar kraft på ett brev?".

Lördag med både Gutenberg och Runeberg

Började som vanligt min lördag hos Gutenberg där de flesta böckerna är på engelska — men i dag fanns Fredrika Runebergs "Teckningar och drömmar". Jag har läst en hel del om Fredrika Runeberg men ingenting av henne, så den kan jag ju inte gå förbi. Märker snart att det är en bok att läsa långsamt. Eftersom det är korta berättelser passar det utmärkat att läsa ett stycke om dagen.



Jag känner mig mer hemma hos Gutenberg men börjar så smått lära mig hitta och upskatta Runberg. När jag hittade "Den Nyttige Bilderboken eller Vandringen genom Verkstäderna med 36 kolorerade plancher" blev jag helt fast och har försummat allt och alla. Tyvärr framgår det inte när boken är tryckt. Flera saker slår mig när jag läser denna bok, först hur pedagogisk den är — inget barn ska sväva i okunnighet om tillkomsten av alla föremål i dess omgivning. Se'n kan man ju inte låta bli att filosofera över alla försvunna yrkeskategorier — och med dem benämningarna. Den Stockholmare som funderar över stadens gatunamn kan bli upplyst om hur buntmakare, kammakare, karduansmakare och timmermän arbetade.

Väfvaren

väfver tyger af allahanda slags garn. Det ges ylle (klädes-), siden-, bomulls- och linneväfvare,hvilka få sin benämning efter den tygsort, de väfva.
0
Deras verktyg äro hufvudsakligen väfstolen, skärkronan, ramen och spolrocken etc. Väfstolens förnämsta delar äro åter väfskeden, skaften,bommen, trampor, lattor, spännaren, skottspolen, borsten etc.
0
Väfnaden tillgår på följande sätt:
0
Ränningen upphasplas ordentligt, hvilket tillgår på det sätt, att tjugu nystan garn läggas i en låda af tjugu rum, trådarne dragas genomett bräde med tjugu hål och upptagas tillsammans på en stor krona af samma längd som det blifvande tyget, och detta förnyas så oftasom erfordras till det sistnämdas tillämnade bredd.Trådarne dragas genom skeden och solfven och upplyftas och neddragas ömsom medelst tramporna, oftast på ett ganska konstigt och inveckladt sätt, alltefter som mönstret fordrar.
0
Mellan dessa upp- och neddragna trådar af ränningen införes inslaget förmedelst spolen, som löper fram och tillbaka deremellan, och för hvarje gång slås hårdt till med skeden.
0
När väfven, om denna är ofärgad af linne eller bomull, är färdig, tages den urstolen och antingen blekes eller användes oblekt.
0
Af fårull förfärdigas ylletyger, såsom kläde, vadmal, flanell etc, och de, som förfärdiga dem, kallas klädesfabrikanter, och deras yrke utgör ett eget för sig. Det härtill erforderliga garnet beredes af fabrikanten. Då väfnaden är färdig, kommer den i valken, för att valkas, och öfverskäres sedan(en operation, hvarigenom den grofva luggen borttages), och nu är varan färdig.
0
Ullens finhet bestämmer varans godhet och värde. Den finaste ullen kommer från Spanien, dock äfven i andra länder har man sökt förbättra ullen genom fårafvelns förädling.
0
Sidenväfvaren förfärdigar af silkeåtskilliga slags tyger. Detta få vi till största delen från Italien och Frankrike, hvarest det erhålles af silkesmasken.

Målaren

är en artist eller konstnär, som medelst pensel och färger afbildar åtskilliga föremål ur naturen och fantasien. Målarekonsten är mycket gammal och har sitt ursprung från Grekland.
0
Man indelar den i vattenmålning, oljemålning, freskomålning (målning på våt kalk), pastellmålning etc, hvarvid Målaren betjenar sig af vatten- eller oljefärger.
0
Målaren har, vid oljemålning, den grundade duken på ett staffli, framför hvilket han sitter eller står; i venstra handen håller han, utom paletten, hvarpå färgerna äro upplagda, målarstafven, för att dermed gifva stöd åt den högra, och målar de utkastade bilderna med penseln.
0
De berömdaste målare i gamla tider voro, hos Grekerna: Xeuxis, Parrhasius, Apelles och Protogenes. I nyare tider har isynnerhet Italien alstrat berömda konstnärer, såsom: Michael Angelo, Paul Veronese, Titian, Raphael, Tintoretti, Caracci, hvilken sednare var utmärkt i freskomåleri.
0
I Tyskland hafva Albrekt Dürer, Holbein och Kranach förvärfvat sig stort rykte.
0
Nederländska Skolan utmärker sig genom Rubens, Rembrand, van Dyk och Lucas van Leyden.
0
Berömde Svenske målare äro: Ehrenstrahl, Hörberg, Laureus, Wickenberg, Fahlcrantz, Westin.

Ett världsligt ord

0
Jag misstänker att det är amerikanarnas (miss)bruk av ordet stolt som drabbat — ja här är det befogat med drabbat — oss. Inte 17 var vi stolta över allting från att ha gjort vad man måste till att ha stickat färdig en tröja för, låt oss säga 20 år sedan.
Jag kan vara glad och tacksam över en massa saker och belåten eller nöjd när jag slutfört ett arbete — men för mig är steget därifrån långt till att vara stolt. Och hur man kan vara stolt över en annan person övergår mitt förstånd (vilket i och för sig inte säger så mycket).
För den som vill fördjupa sig i etymologin och inte har Elof Hellquist hemma i bokhyllan finns han här.
Och så här säger SAOB om stolt:
stol⁴t, adj. -are n. o. adv. == . ANMÄRKNING: Anm. Det är ovisst om uttr. "stolt gräs" i nedanstående språkprov är felaktigt för stålgräs o. om detta avser gräset Nardus stricta Lin., stagg, l. t. ex. Gentianella campestris (Lin.) Börner, fältgentiana. I Dalarna och Me(de)lpa(d) några bruka mycket hafwa sin boskap i fiellen 12 à 16 mihl, ty inunder gettingar och stolt gräs, der de hafwa sina miölk­bodar. LINNÉ Skr. 5: 153 (1732); jfr utg:s not. Därs.: An­ tagligen felskrifning i st. f. stålgräs (Nardus stricta). (förr äv. stållt, stålt(h), stålitt) [fsv. stolter, ståtlig, skön, fram­stående, fin, stolt; liksom fd. stolt, stalt (d. stolt), nor. stolt, fvn. stoltr (nor. dial. stolt) av mlt. stolt, högboren, förnäm, ståtlig, skön, stolt (lt. stolt), motsv. ffris. stult, mnl., nl. stout (varav d. stovt, rank (om hållning), nor`. dial. staut, duktig, flink, ståtlig), fht., mht. stolz, narraktig, övermo­dig, ståtlig, stolt (t. stolz); jfr äv. ffr. estout, modig, stolt (av germ. urspr.), ävensom meng., eng. stout, stolt, ståtlig, modig, kraftig, stark, av ffr. estout (se ovan); sannol. till den utvidgning av roten i STALL, sbst.² , som äv. föreligger i STULTA, v., STYLTA, sbst.

Överst i min boktrave

När jag inte orkar läsa ägnar jag mig åt vackra böcker. Jag fick flera i julklapp som jag njuter av nu. "50 Women Artists You Should Know" av Christiane Weidermann, Petra Larass och Melanie Klier är en vacker bok översatt från tyska. Titeln säger allt — det är inte mycket att tillägga annat än även om varje kvinna bara har ett par sidor så finns det massor att lära. Av de 50 kvinnorna kände jag bara till sju — ytterligare ett par av namnen kände jag igen men det var bara namn som inte frammanade några bilder. Den börjar med Catharina van Hemessen född 1528 och slutar med Tacita Dean född 1965.

När jag blir tillfrågad om favoritkonstnärer har jag alltid lika svårt att begränsa mig — men blir jag pressad så landar jag nog i tidigt nittonhundratal, utan att riktigt kunna göra klart för mig vad det är som tilltalar mig så mycket med den konsten. Sigrid Hjertén har alltid varit en av mina många favoriter så den nya boken om henne frossar jag för tillfället i.
0

Nästan inga bilder men fängslande text är det i Murasaki Shikibus "Dagbok" skriven redan på 1000-talet.

0

"Edith Wharton" av Hermione Lee började jag läsa redan i somras, men med sina över 800 sidor var den för tung att släpa med sig till sommarön och den blev liggande. Nu har jag tagit tag i den — men läser den långsamt, varvar med annan lektyr och låter den ta' tid.

0

Som jag skrev för en tid se'n så har jag fått en del bloggvänner vars bokomdöme jag litar på. Nan skrev för en tid se'n om "Little Heathens" av Mildred Armstrong Kalish — och jag gav boken till min mamma i julklapp. Att döma av skratten när hon läser så var det ett lyckat val och jag ser framemot att läsa boken.

Drabbad av drabbad

Det finns några ord som jag aldrig använder — eller använder ytterst sparsamt — jag blev påmind om det i går när Monet skrev i en kommentar:
"En tröst i det hela verkar vara att vi är flera som är "drabbade", detta hemska svenska ord."

Jag blev så glad att det är fler än jag som tycker så — men jag hade inte tänkt på att drabbad är specifikt svenskt — men när jag tänker efter så är det kanske så.
Och vad är det då för fel på ordet drabbad undrar vän av ordning. Jag tror att det jag tycker sämst om är att man använder det så ofta och slarvigt att meningen har urholkats — verbal inflation. Visst kan jag tala om jordbävningsdrabbade områden eller hur torka och fattigdom drabbar människor i tredje världen — men att komma dragandes med det för varenda sjukdom och svår period som inträffar tycker jag är överdrivet.
Jag är väl medveten om att många inte tycker som jag och det här inlägget är inte ett försök att frälsa världen från mig misshagliga ord.

Läsvärd

De av er som besökt den här bloggen tidigare vet kanske att jag är en stönig typ som tycker direkt illa om när välmenta vänner rekommenderar böcker som man mååååste läsa. Av den anledningen är jag försiktig med att själv rekommendera böcker.
Men jag har upptäckt att det finns bloggare vars smak jag kan lita på så när flera av dem höjde "The Guernsey Literature and Potato Peel Pie Society" av Mary Ann Shaffer till skyarna så slog jag till och köpte boken. Det ångrar jag inte. Jag har aldrig besökt kanalöarna och inte haft någon längtan att göra det heller — men nu skulle jag vilja göra det. Inte heller visste jag mycket om öarna — hade inte en aning om att de var ockuperade under kriget och att befolkningen hade det mycket svårt. Låter det trist? Det är det inte — det är en charmig och spirituell brevväxling där fakta om Guernsey varvas med fakta om bokens fiktiva personer. Brevväxlingar borde jag väl säga eftersom bokens huvudperson Juliet brevväxlar med många människor både på ön och annorstädes.
Mer än så vill jag inte säga — även här tagandes mig själv som norm. Jag vill inte veta för mycket om en bok och förutsätter att andra inte heller vill det.
Boken finns på svenska för dem som inte gärna läser engelska — och kommer så småningom i en billig pocketutgåva. Allt finns att läsa på ovanstående länk