tag:blogger.com,1999:blog-20239679869061295972024-03-19T10:45:19.099+01:00PRO CAPTU LECTORISemhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.comBlogger62125tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-43681892132138269242013-01-30T09:23:00.001+01:002013-01-30T09:23:42.863+01:00Jag håller mig på mattan<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC1HYvm6TZSK4beM6di3ItA0oriymuld8Cm38zZNkfdqe0iBZ-eaUOP8NSPoZ6Uu9_WRJaqV0eqBhA1aua9yEJkAvpbdqXJhXhvZjhYER8Gls7iyqijrkWg_xC64D2ezSClIoMIJbfAXA/s1600/gb-bookshef-299.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC1HYvm6TZSK4beM6di3ItA0oriymuld8Cm38zZNkfdqe0iBZ-eaUOP8NSPoZ6Uu9_WRJaqV0eqBhA1aua9yEJkAvpbdqXJhXhvZjhYER8Gls7iyqijrkWg_xC64D2ezSClIoMIJbfAXA/s400/gb-bookshef-299.jpg" width="396" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="color: #660000; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;">Jag vet, jag vet, det är längesedan jag skrev ett inlägg här. Inte bara Anneli har undrat om jag gått vilse i en bok. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="color: #660000; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;">Mitt liv är fortfarande fullt av böcker —</span><span style="color: #660000; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;"> och den goda vilja att dela med mig av vad jag läser. Men så länge livet springer fortare än jag, är det förfärligt dumt att försöka hålla fler bloggar gående, så jag samlar allt på ett ställe. Därför berättar jag både om gutenbergsfynd och "riktiga" böcker på <a href="http://bastmattan.blogspot.se/">bastmattan</a>. Välkommen dit!</span></div>
<br />emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-80395447209542431562012-02-20T17:12:00.000+01:002012-02-20T17:14:16.757+01:00Nedslag i kortregistret<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">“Fax Me a Bagel” och “ Never Nosh a Matzo Ball” av Sharon Kahn. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjZ_RFPkT0jZtdIg4k6vHYI3UQfAeUlGuPoKpPetT8ksHuHT1SIin1NkAYonvyzuiqA_8ikbGBIOteEqXjUap3NYFzmoI5hSq9cQD0dkFp3ZrvE9z90AhMXQtkUfxbTZGm01fVohscmUk/s1600/02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjZ_RFPkT0jZtdIg4k6vHYI3UQfAeUlGuPoKpPetT8ksHuHT1SIin1NkAYonvyzuiqA_8ikbGBIOteEqXjUap3NYFzmoI5hSq9cQD0dkFp3ZrvE9z90AhMXQtkUfxbTZGm01fVohscmUk/s320/02.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Jag har den första och tredje av Sharon Kahns böcker om Ruby Rothman, änka efter en rabbin. Så vitt jag vet, ingår det sex böcker i serien om Ruby som löser mordgåtor — alla sex böckerna med matrelaterade titlar.</span><br />
<br />
<ul>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;"></span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Fax Me a Bagel (Ruby, the Rabbi's Wife, #1)</span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Don't Cry for Me, Hot Pastrami (Ruby, the Rabbi's Wife, #2)</span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Never Nosh a Matzo Ball (Ruby, the Rabbi's Wife, #3)</span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Hold The Cream Cheese, Kill The Lox (Ruby, the Rabbi's Wife, #4)</span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Which Big Giver Stole the Chopped Liver? (Ruby, the Rabbi's Wife, #5)</span></li>
<li><span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Out of the Frying Pan, Into the Choir: A Ruby, the Rabbi's Wife Mystery (Ruby, the Rabbi's Wife, #6)</span></li>
</ul>
<span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Jag ser att det är över tio år sedan jag läste böckerna, och i sanningens namn minns jag inte så mycket av innehållet — men jag minns att jag tyckte bäst om den första boken. Om det var det som gjorde att jag inte skaffade fler av dem, eller om det var det faktum att de inte går att få tag på i Sverige, minns jag inte längre — kanske en kombination.<br />
Nu ser jag att den femte boken finns på ett par nätbokhandlar, men den är hutlöst dyr.<br />
Men för den som bor eller besöker Staterna, kan jag rekommendera böckerna till dem som gillar en stunds underhållande spänning.<br />
Om katalogiseringen berättar jag på <a href="http://bastmattan.blogspot.com/2012/02/om-att-katalogisera.html">grannbloggen</a>.</span><br />
<ul></ul>
<span style="color: #20124d; font-family: Georgia, 'Times New Roman', serif; font-size: large;"><br /></span>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-73985833518185877732011-07-27T17:54:00.001+02:002011-07-27T17:59:49.375+02:00Att väja fel<div><br /></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">om boken “Handbags and Homicide“ av <a href="http://www.dorothyhowellnovels.com/">Dorothy Howell</a>. </span></div><div><br /></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUkv3onri3VebiWN4HhSd2iKwX0arZ_3PaTR50qPmfhO0N3gaW9d0tX1tA1PN8KBdrZK2_0R4mLWSEsyT8BLuG6IAINJvNwAkBBx5cBQztEUB7VPGUO46stciF4sPHhg5xWPu_ppnCwMY/s1600/bg.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 335px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUkv3onri3VebiWN4HhSd2iKwX0arZ_3PaTR50qPmfhO0N3gaW9d0tX1tA1PN8KBdrZK2_0R4mLWSEsyT8BLuG6IAINJvNwAkBBx5cBQztEUB7VPGUO46stciF4sPHhg5xWPu_ppnCwMY/s400/bg.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5634055114740692130" /></a><div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">en väska helt i min smak</span></div><div><div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">Vad som fick mig att köpa första boken i “Haley Randolph” serien, övergår mitt förstånd. Där fanns alla omdömen som borde ha satt igång ett helt klockspel av varningsklockor: hilarious, fast-moving plot, Haley Randolph is a hoot och passion for designer purses. </span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">Så här sitter jag med en bok där både författaren och huvudpersonen är besatta av väskor — jag som tycker att vad som helst som man kan bära något i duger att — bära något i.</span></div><div><div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">Huvudpersonen är en ung tjej, som är precis så infantil och flugig som bara infantila och flugiga unga amerikanskor kan vara — och språket är krampaktigt ungdomligt.</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 0); font-size: large; ">Kanske är det orättvis kritik, kanske blir boken bättre efter de första 26 sidorna, för längre kom jag inte. Men jag får skylla mig själv, det stod ju i klartext att boken är: “An appealing blend of chick lit, romance, and mystery.”</span></div><div><br /></div></div></div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-27363582428335718742011-07-25T20:18:00.000+02:002011-07-25T20:27:17.013+02:00Att välja rätt bok<div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Hur väljer ni ut vilka böcker ni ska läsa?</span></div><div><br /></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuMUn2349j3LFMHv2yCJOTAxaWIGF3wh48PAgLiAKUVOLvxsdl2GGy4CEvnvvK3uj81ctQt14locm1NzesJ2srHWm8W3mI6UqFSbYp1uatdGSzRrJYzXnOm2FuPiULFxcTnQncMuHp7Ks/s1600/Woman+Reading+Book+Among+Shelves.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 301px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuMUn2349j3LFMHv2yCJOTAxaWIGF3wh48PAgLiAKUVOLvxsdl2GGy4CEvnvvK3uj81ctQt14locm1NzesJ2srHWm8W3mI6UqFSbYp1uatdGSzRrJYzXnOm2FuPiULFxcTnQncMuHp7Ks/s400/Woman+Reading+Book+Among+Shelves.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5633310562191029666" /></a><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Själv tycker jag att det är roligast att fynda på egen hand — att ströva runt på ett antikvariat eller bibliotek och plocka ut böcker som ser intressanta ut, bläddra lite i dem, och så det svåra beslutet, köpa eller inte köpa. På biblioteket är det ju lite enklare, där ta’r man med tveksamma böcker hem för att senare avgöra om de är läsvärda eller inte.</span><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Bokkataloger är ytterst otillförlitliga källor — där framställs ju alla böcker som den bästa som någonsin skrivits — och vänner är inte mycket bättre de. Jo, naturligtvis finns det vänner vars boksmak jag litar helt och fullt på. Jag har några i levande livet, och några e-vänner som jag vet har ungefär samma preferenser som jag. Men jag vet också att om somliga vänner säger att “den boken måste du läsa”, så ska jag akta mig för den. Jag vet, jag är grinig — och jag har <a href="http://patientenochvarden.blogspot.com/2008/03/lsning.html">skrivit om det förr</a>, förmodligen på mer än ett ställe. </span></div><div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Just nu har jag bara några sidor kvar av en bok som jag faktiskt inte riktigt vet vad jag ska tycka om. En e-vän, som jag inte känner så väl, rekommenderade boken å det varmaste — och jag föll för det.</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; "><br /></span></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX9vxYJhyphenhyphen_AmlX6exgHcMNmrKbOsSIRZwGZBgLRRYRnfZ7J9FNNNHdp9Eh_AmwJvu9FxTomGLMLxb7QOuELCpTwn9GMlCvSWRo_O9x-NsYr4XLKu9xf3aFCTlK9fJAtYGNC_AFO7rIXwc/s1600/tiff.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 263px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX9vxYJhyphenhyphen_AmlX6exgHcMNmrKbOsSIRZwGZBgLRRYRnfZ7J9FNNNHdp9Eh_AmwJvu9FxTomGLMLxb7QOuELCpTwn9GMlCvSWRo_O9x-NsYr4XLKu9xf3aFCTlK9fJAtYGNC_AFO7rIXwc/s400/tiff.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5633310486134261746" /></a><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">I “<a href="www.summerattiffany.com">Summer at Tiffany</a>” berättar författaren Marjorie Hart, om hur hon och kompisen Marty, när de var i 20-års åldern, far till New York City, på vinst och förlust, för att skaffa ett sommarjobb. Det var sommaren 1945, och handling pendlar mellan uppsluppet tjejsnacket och atombomber.</span></div><div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Det är alltid roligt att läsa om platser där man varit och där man kan se allting för sitt inre öga, som det talas om, men lite väl lättviktig tycker jag nog att den är. Det är nästan lika tröttsamt att läsa om hur naiva amerikanska tjejer utbrister i ohmygosh, som att höra det i verkligheten. Boken blir mer intressant mot slutet, och det finns stycken som får mig att fnittra igenkännande. Som när de fått ett jobb och ska skriva under anställningskontraktet:</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; ">“I was so relieved when Marty finally reached in her purse for her pen that I quickly opened mine — but it was upside down. Lipstick, bobby pins, mirror, comb, fountain pen, coin purse, Juicy Fruit gum, Tootsie Roll wrappers, and two loose nickles clattered to the floor. Marty shot me a look, but helped me scoop up my stuff. I was after the money, which had rolled out of sight. Calmly I bent down on my hands and knees, inched my hand as far as possible under the desk, found one nickel, reached for it, but gave up on the other one. My subway nickel was next to Mr. Wilson’s shiny black shoes. When I tried to get up gracefully, I banged my head on the ledge of the desk, and shrieked, “Oops!” I sank back in my chair, frozen with shame.”</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-family: georgia; font-size: large; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-family: georgia; font-size: large; ">Jag vände inte upp och ned på min väska under riktigt samma omständigheter — jag gjorde det i rusningtrafiken, när jag klev på en buss.</span></div><div> </div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-21580359826890612782011-06-16T18:13:00.002+02:002011-06-16T18:13:17.196+02:00Pollyanna<div style="text-align: center;"><iframe width="425" height="349" src="http://www.youtube.com/embed/Zu2eEE3-9G0" frameborder="0" allowfullscreen=""></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Här spelar den 27 år gamla Mary <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Pickford">Pickford</a> elvaåriga </span></div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Pollyanna, 1919. </span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Filmen är ännu värre än boken. </span></div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; "><br /></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Det är alltid intressant att återvända till böcker man inte läst på länge — inte alla håller för en omläsning. </span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Jag håller med Astrid Lindgren om att barn inte är några tillförlitliga bokrecensenter. Jag slukade det mesta som kom i min väg utan att bry mig om det litterära värdet, att läsa var ren underhållning och inte förrän i tonåren blev jag medveten om böckernas olika kvaliteter. Solnedgångar och azurblåa skyar var helt bortkastat på mig, jag skummade glatt sådant jag inte förstod eller tyckte var tråkigt. Moralen är jag mer osäker på — kanske svalde jag betet utan att förstå att jag gjorde det. Jag vet faktiskt inte hur mycket av mina värderingar som grundlades genom att läsa om rättrådiga barn. Men jag minns att jag uppreste mig mot <a href="http://procaptulectoris.blogspot.com/2008/07/hu-en-hallonmask.html">patriotiska floskler</a> som förekom i en hel del böcker. </span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Så vad tycker jag då om Pollyanna, nu när jag efter många år läser om den. Vad som slår mig först är att jag finner Pollyanna naiv och stundtals rätt korkad — hon babblar på utan att förstå att hon inte uppskattas, hon tycker att Moster Polly är snäll och god, fast hon i själva verket är en satkärring. Fast hon blir ju förstås snäll och god innan boken ta’r slut — tack vare Pollyanna.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Man kan inte låta bli att slås av de många likheterna med Anne på Grönkulla. Båda böckerna börjar en vacker dag i juni, båda flickorna är elva år och föräldralösa de kommer, av olika anledningar, till ett hem där de inte är välkomna. </span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Så här beskrivs Pollyanna när hon med tåg anländer till mostern:</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; ">It was not long before Nancy saw her—the slender little girl in the red-checked gingham with two fat braids of flaxen hair hanging down her back. Beneath the straw hat, an eager, freckled little face turned to the right and to the left, plainly searching for some one.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Och Anne så här:</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; ">A child of about eleven, garbed in a very short, very tight, very ugly dress of yellowish-gray wincey. She wore a faded brown sailor hat and beneath the hat, extending down her back, were two braids of very thick, decidedly red hair. Her face was small, white and thin, also much freckled; her mouth was large and so were her eyes, which looked green in some lights and moods and gray in others.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-family: georgia; font-size: large; ">Båda flickorna blir förvisade till ett vindsrum, så här såg Pollyannas rum ut:</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; ">The room contained a small bed, neatly made, two straight-backed chairs, a washstand, a bureau—without any mirror—and a small table. There were no drapery curtains at the dormer windows, no pictures on the wall. All day the sun had been pouring down upon the roof, and the little room was like an oven for heat. As there were no screens, the windows had not been raised. A big fly was buzzing angrily at one of them now, up and down, up and down, trying to get out.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-family: georgia; font-size: large; ">Och Annes:</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-family: 'courier new'; font-size: large; ">When Marilla had gone Anne looked around her wistfully. The whitewashed walls were so painfully bare and staring that she thought they must ache over their own bareness. The floor was bare, too, except for a round braided mat in the middle such as Anne had never seen before. In one corner was the bed, a high, old-fashioned one, with four dark, low-turned posts. In the other corner was the aforesaid three-corner table adorned with a fat, red velvet pin-cushion hard enough to turn the point of the most adventurous pin. Above it hung a little six-by-eight mirror. Midway between table and bed was the window, with an icy white muslin frill over it, and opposite it was the wash-stand. The whole apartment was of a rigidity not to be described in words, but which sent a shiver to the very marrow of Anne's bones.</span><span class="Apple-style-span" ><div style="color: rgb(0, 0, 102); text-align: left; "><br /></div></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-family: georgia; font-size: large; ">Anne of Green Gables kom ut 1908 medan Pollyanna kom ut först 1913. Därmed inte sagt att Eleanor Porter sneglade på Lucy Maud Montgomerys bok — föräldralösa barn, en nypa moral, oförklarliga händelser och en hel del sentimentalitet var vanliga ingredienser på den tiden.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ></span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Eleanor Hodgson Porter, är nog mest känd för sina två Pollyanna böckerna i Sverige, men hon skrev även vuxenromaner förutom andra barn och ungdomsböcker. Var tid har sina litterära ideal, och jag tycker inte att Eleanor Porters böcker var värre än en del av dagens förljugna och romantiska romaner. Nu är jag långt ifrån expert på modern underhållningslitteratur, så det är bäst att jag tillägger att jag inte läst så värst många av dem. </span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; "><br /></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Boken om Pollyanna är tämligen förutsägbar, den skildrar episoder men Pollyanna förblir en konstruktion utan särskilt många mänskliga egenskaper. Böckerna om Anne ringlar fram mellan mångfasseterade människor, gott blandas med ont och dagliga trivialiteter blandas med livets större händelser.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; "> </span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 102); font-size: large; ">Någon gång framöver har jag tänkt återkomma till L. M. Montgomery.</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ><div style="color: rgb(0, 0, 102); text-align: left; "><br /></div></span></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-1307227620770968072011-03-26T16:21:00.006+01:002011-03-26T16:59:44.172+01:00Hundens och kattens äventyr<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheJWZS6ketEKSqIII_YTOzGYZ9k4bTrOBkmNiMEWTIL9B2bON1xFD1Pjad3lpfTdApBx6uoRY6jmydAOZXBfJIhriH6aspZsOS_5Cfvzfd-Pjh_AVNApmjVRXA5UGnh_qvqGbkYw_SutI/s1600/bok-0.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheJWZS6ketEKSqIII_YTOzGYZ9k4bTrOBkmNiMEWTIL9B2bON1xFD1Pjad3lpfTdApBx6uoRY6jmydAOZXBfJIhriH6aspZsOS_5Cfvzfd-Pjh_AVNApmjVRXA5UGnh_qvqGbkYw_SutI/s400/bok-0.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588409548121092418" /></a><br /><div><span class="Apple-style-span" >Så kom den, <a href="http://bastmattan.blogspot.com/2011/03/grattis-josef.html">boken</a> jag beställde häromdagen, och jag letar efter ord att beskriva den. Förtjusande, bedårande och charmig är nog vad som först ramlar ur munnen på mig. Även om jag inser att det inte är ord som gör boken rättvisa — det låter för sockersött och gulligt. </span><div><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIGf3BqJcPDzj2qi6Lplc-w2Jem6gBdyxSSKA5TJpF9atacLrlI9nzbhI6CBIYfBCW_cOZK8mG0DZcop2Nr5IfyAkfAGRPbzEFQMEBkbvSwnTKIZOYvB0ERkDJJEHipaf2FdPaAkAxY6w/s1600/bok-2.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 287px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIGf3BqJcPDzj2qi6Lplc-w2Jem6gBdyxSSKA5TJpF9atacLrlI9nzbhI6CBIYfBCW_cOZK8mG0DZcop2Nr5IfyAkfAGRPbzEFQMEBkbvSwnTKIZOYvB0ERkDJJEHipaf2FdPaAkAxY6w/s400/bok-2.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588409466043797362" /></a><span class="Apple-style-span" >Den handlar om katten och hunden som bor tillsammans, och om deras vardag, det är inga andlöst spännande äventyr, bara lagom alldagligt. Nästan varje uppslag har en bild, ibland i färg. En bok att läsa högt, eller att läsa själv, för den som kommit lite längre än “far ror”.</span><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZAt3PyXbGI9noeZ4ICCG24Yb_i_ICyVt3SFBq1pgOhgKwOxarea0kMwZ4OAp67J5ndZ4A51e_G38xWtt6-IAOdxyjf9i8CxBHiiFRS_KeCj8br3M3eH8Jd6JIQ80Xl9en3zN4yFHlWUE/s1600/bok-1.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 283px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZAt3PyXbGI9noeZ4ICCG24Yb_i_ICyVt3SFBq1pgOhgKwOxarea0kMwZ4OAp67J5ndZ4A51e_G38xWtt6-IAOdxyjf9i8CxBHiiFRS_KeCj8br3M3eH8Jd6JIQ80Xl9en3zN4yFHlWUE/s400/bok-1.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588409382039748290" /></a><span class="Apple-style-span" >Inte utan att man kan känna igen sig i beskrivningen av en kall vintermorgon:</span><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" ><br /></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" >Det var en dag i januari då hunden och katten låg i sina små sängar och pratade om vintern.</span></div></div></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" >"Det är som om jag inte alls hade någon lust att gå upp ur den varma sängen", sa hunden. "Jag tycker om vintern, särskilt när det är ordentligt med snö som nu, men när det kommer in snö mellan tårna på mig och jag sen får tassarna fulla, då känns det mycket otrevligt. Man fryser så hemskt."</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" >"Det känner jag till", sa katten, "det är mycket otrevligt. Men nu är mina tassar så varma och goa, de är så varma att det nästan ryker om dem. Det är så skönt i sängen när det är kallt, så jag har absolut ingen lust att stiga upp."</span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" >"Vet du vad, sa hunden, "vi stannar kvar i sängen hela dagen och leker."</span></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-12237732317235789962011-02-13T20:54:00.009+01:002011-02-13T21:14:27.183+01:00Ett Gutenbergsfynd<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmTzynVv0c7ReJEQ16qWqUeYJuJbnj-1PQY11m5_CbeJeJGFFmlhWe1cUhZqSUBzMS6Q8kmnRga-PUJTRXPwPbvGjW9T7_U2NYjTrE1nhenC2jZKBIwPfnEPixxXVHz4FPNQ2QtBW7sl8/s1600/brs.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 357px; height: 247px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmTzynVv0c7ReJEQ16qWqUeYJuJbnj-1PQY11m5_CbeJeJGFFmlhWe1cUhZqSUBzMS6Q8kmnRga-PUJTRXPwPbvGjW9T7_U2NYjTrE1nhenC2jZKBIwPfnEPixxXVHz4FPNQ2QtBW7sl8/s400/brs.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573265349646182066" /></a><div><span class="Apple-style-span">It is a January night. </span></div><div><span class="Apple-style-span"><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span">". . . . . . . Enclosed</span></div><div><span class="Apple-style-span">From Chaos and the inroad of Darkness old,"</span></div><div><span class="Apple-style-span"><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span">we sit with our book before the fire. Outside in the night ghostly shapes pass by, ghostly faces press against the window, and at the corners of the house ghostly voices pause for parley, muttering thickly through the swirl and smother of the snow. Inside burns the fire, kindling into glorious pink and white peonies on the nearest wall and glowing warm and sweet on her face as she reads. The children are in bed. She is reading aloud to me: </span></div><div><span class="Apple-style-span"><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span"><div><span class="Apple-style-span">En mer passande lektyr går väl knappast hitta just nu.</span></div><div><span class="Apple-style-span">Grinigheten rinner av mig när jag läser “<a href="http://www.gutenberg.org/files/18664/18664-h/18664-h.htm">The Hills of Hingham</a>” från 1916 av Dallas Lore <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dallas_Lore_Sharp">Sharp</a>. Vem som gjort illustrationerna framgår inte.</span></div><div><span class="Apple-style-span">Enligt både böcker jag rådfrågat, och Wikipedia var han på sin tid en mycket populär författare, främst av böcker om fåglar och smådjur i sin omgivning. Gutenberg har bara två av hans böcker, men jag tror att man kan hitta några fler på nätet. </span></div><div style="font-family: 'courier new'; "><br /></div></span></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO14LShyphenhyphen8xd1Jjyk9Q1rVGeTGlq_pqW4m_AWsXrWxygpHZ196HWzOdIRpU6ASM4jc7dJ6BiCxObH9HAkfXnMDV2VA-i0Aq6Va3M6LdNkEnIlwBC7kR3t6Mrhg_c_xggGkffqTNK73oXXE/s1600/brs-seed.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 382px; height: 183px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO14LShyphenhyphen8xd1Jjyk9Q1rVGeTGlq_pqW4m_AWsXrWxygpHZ196HWzOdIRpU6ASM4jc7dJ6BiCxObH9HAkfXnMDV2VA-i0Aq6Va3M6LdNkEnIlwBC7kR3t6Mrhg_c_xggGkffqTNK73oXXE/s400/brs-seed.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573265272559532418" /></a><div><span class="Apple-style-span">Ett av kapitlen handlar om frökataloger, och jag tror att det är många av oss som känner igen sig i författarens, nästan besatthet av att läsa om alla frön och drömma om en prunkande trädgård.</span></div><div><span class="Apple-style-span">Kommer att tänka på en av mina favoritförfattare, E. B. <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/E._B._White">White</a>, som jag talat om tidigare. </span></div><div><br /></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvryD10oFxkg3CvdLweSj4yobMxqb1grDf_9_qaDdjTGPt1HG6YU8l1LYdkolN9ITfevwYbSPOArEeO9L_JziKVItqHSZNVlht-c7rqiOcH_l0ukZ4KayklkXHLOdNOkUHl4mic6FCfMw/s1600/brs-2.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 357px; height: 273px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvryD10oFxkg3CvdLweSj4yobMxqb1grDf_9_qaDdjTGPt1HG6YU8l1LYdkolN9ITfevwYbSPOArEeO9L_JziKVItqHSZNVlht-c7rqiOcH_l0ukZ4KayklkXHLOdNOkUHl4mic6FCfMw/s400/brs-2.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573265179173009650" /></a>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-22664342568020679232011-01-20T09:13:00.003+01:002011-01-20T09:13:00.315+01:00AN INTRUDER<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieXLn2Ec3_lbK5o7CRkuWqCzGGwdzHWR0sQ4b5cPtE8y67qkj28GQWO_SHIZ_83VJPEXaZWClrSgE6orxe2G8Re697_plqDvmEcCe4lCCL0Kv35lv8r26wxlqTXfN4a0wzYM3mZnqf6Iw/s1600/illus425.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 339px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5563997449791174082" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieXLn2Ec3_lbK5o7CRkuWqCzGGwdzHWR0sQ4b5cPtE8y67qkj28GQWO_SHIZ_83VJPEXaZWClrSgE6orxe2G8Re697_plqDvmEcCe4lCCL0Kv35lv8r26wxlqTXfN4a0wzYM3mZnqf6Iw/s400/illus425.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#000066;">The Leslies had taken a house on Dartmoor for the summer holidays, and when they arrived and found it was a small farm their delight knew no bounds.<br /><br />Cook was very glad that they would be able to have plenty of milk, cream, and butter, eggs and poultry, for there were no shops in that desolate region, and she could not provide breakfasts and dinners out of nothing.<br /><br />Janet, the eldest girl, clapped her hands when she saw the chickens running about the field in front of the house, the sheep and cows a little farther off, and beyond, on the moors, the dearest little black ponies, with shaggy coats and long manes and tails. From the window she saw a girl crossing the field towards a gate where two big lambs were bleating their loudest and trying to wriggle through the bars. She rushed downstairs and across the field and found that Kate, the farmer's daughter, was carrying the tame lambs their supper.<br /><br />'Why do you feed them and not the others?' Janet asked?<br /><br />'The other lambs have their own mothers to feed them,' Kate told her; 'but these two are orphans, so we have to bring them up by hand.'<br /><br />'Oh, what dears they are!' Janet cried, as they[Pg 270] began to jump and frolic about her and about Kate, in eager expectation of their supper.<br /><br />Then Kate filled a bottle with warm milk and tied the finger of a kid glove over it, through which the lambs sucked eagerly in turn, each trying to get a bigger share than his brother, and needing some quite severe pats to keep them in order. A little corn was given them as a second course, and, when nothing more was to be had, they gambolled away and joined the games of the wilder members of the flock.<br /><br />'Now I must call the calves,' Kate said. 'Will you carry the bottle, because I shall want both my hands free?'<br /><br />Janet could not quite understand this until, after a call by Kate, six calves came galloping up from a distant part of the field. She held out her fingers, and the nearest calves took them in their mouths, and so she ran towards the farmyard, a calf clinging to each hand and the others following close behind. Here she had two pails of milk, and with one hand in each let the calves find her fingers and so lap up the milk.<br /><br />'What greedy things!' Janet cried. 'How they shove and push! You are clever to let each get his proper share.'<br /><br />'They are just like children, and want some training and scolding to make them behave properly,' Kate said. 'That big one is a most masterful creature, and sometimes he upsets the pail and nearly upsets me too.'<br /><br />The next morning Janet had proof of this. She was in the kitchen, watching Cook make some pastry, when in through the door a great creature bounded, knocking over one chair, and thrusting his head into a large bowl of milk which was standing on another. The milk poured over in a white flood on the floor. Cook screamed, and brandished her rolling-pin.<br /><br />'It's a great, fierce bull!' she cried. 'Oh, Miss Janet, run for your life while I chase him out of the kitchen!'<br /><br />'Nonsense, Cook,' Janet said, catching hold of the frightened woman's arm; 'it is only the masterful calf, and I think it is very clever of him to find his own breakfast!'<br /></span><div> </div><div><span style="color:#003333;"><a href="http://www.gutenberg.org/files/24324/24324-h/24324-h.htm">Ett Gutenbergfynd</a></span></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-57737203694501945272011-01-11T11:26:00.010+01:002011-01-11T11:43:54.650+01:00Språkövning<div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0H2pG329p9sbTFlCOfWjvTVIxEBlhhIYupJkVpUeXuzsbM8Jm3qwYWISkkbvedZhDD-KsceEqWE85sSMSkiZDs2-oB8PNgm3LWjwxLoPq7Fz5ckAe4KfvF_oLC9Vhyphenhyphen2iZgOvpMA41gGo/s1600/titel.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 257px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5560873079416960834" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0H2pG329p9sbTFlCOfWjvTVIxEBlhhIYupJkVpUeXuzsbM8Jm3qwYWISkkbvedZhDD-KsceEqWE85sSMSkiZDs2-oB8PNgm3LWjwxLoPq7Fz5ckAe4KfvF_oLC9Vhyphenhyphen2iZgOvpMA41gGo/s400/titel.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#003333;"> De Muis<br /><br /><em><span style="font-size:100%;">Auteursrecht verzekerd volgens de Wet van 28 Juni 1881, (Stbl. No. 124).</span><br /></em></span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;color:#003333;">De Muis </span></div><span style="color:#003333;"><div align="center"><br /><span style="font-size:130%;">Of </span></div><div align="center"><br /><span style="font-size:130%;">De Gestoorde Nachtrust</span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;"><br />Een berijmde geschiedenis in twaalf tafereelen </span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;"><br />Voor jong en oud </span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;"><br /></span><span style="font-size:100%;">Tekst van Braga Jr.<br />Teekeningen van P. Van Geldorp<br />Vijfde druk</span></div><div align="center"><br />Rotterdam—D. Bolle<br /><br />Drukkerij Koch & Knuttel—Gouda </span></div><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_uLmOQvA8GEUJEm0WJUIccI3e6g1pSd8j5R9ehUFT9eBL0VrTUGiDVlamTughv_jhdPWwfSzdTV66xwl7c4yFXrHNDXhW5YMnreM8QsxA0D0EvROZFP7khlwg19WXIcU15Vu2bmwLqxw/s1600/01.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 245px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5560873015648024754" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_uLmOQvA8GEUJEm0WJUIccI3e6g1pSd8j5R9ehUFT9eBL0VrTUGiDVlamTughv_jhdPWwfSzdTV66xwl7c4yFXrHNDXhW5YMnreM8QsxA0D0EvROZFP7khlwg19WXIcU15Vu2bmwLqxw/s400/01.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;"><span style="color:#003300;">Att läsa holländska böcker är inget jag ägnar mig åt, även om man kan förstå vad en text handlar om, efter-som många ord påminner antingen om tyska eller eng-elska. Men för att titta på bilder krävs inga språkkun-skaper — vilket är skönt de dagar man knappt kan tänka på sitt modersmål.<br />Så ta' en titt på bilderna i den <a href="http://www.gutenberg.org/files/17637/17637-h/17637-h.htm">här härliga boken</a>, som handlar om en liten mus förfärliga upplevelse hos ett par människor. </span></span></p>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-52845038176327670582011-01-08T22:13:00.004+01:002011-01-08T23:41:14.836+01:00Lördag med Gutenberg<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjilQEch3NhpSrLSaA_IZ-rSeXl0_G6OdA9zLwF_3sAnUW7qAA2cIDqKdyXpQfgX12cyNoElD_cxzjFJaaHnPexp1Fbgw0ADG9NaxLdj4qCW_a4NHAAFllBwYkXLOBNmCaCvTvMBstkwQk/s1600/i+bok.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 238px; FLOAT: right; HEIGHT: 274px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559942046535534130" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjilQEch3NhpSrLSaA_IZ-rSeXl0_G6OdA9zLwF_3sAnUW7qAA2cIDqKdyXpQfgX12cyNoElD_cxzjFJaaHnPexp1Fbgw0ADG9NaxLdj4qCW_a4NHAAFllBwYkXLOBNmCaCvTvMBstkwQk/s400/i+bok.jpg" /></a><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;"><span style="color:#000066;">Jag har alltid lika svårt att veta i vilken ände jag ska börja läsa, när jag valt ut mina Gu-tenbergs fynd.<br />För nytillkomna läsare kan jag be-rätta att lördags-mornar (fast nu för tiden heter det visst lördagmornar, analogt med chefläkare och fotboll-förbundet, som jag tycker låter galet*) har jag vigt åt <a href="http://www.gutenberg.org/wiki/Main_Page">Project Gutenberg</a>. Då frossar jag i gamla böcker — tittar vilka som kommit till under veckan, och letar godbitar i största allmänhet. Ibland är resultatet överväldigande, och jag hinner och orkar inte titta på allt jag vill.</span><br /></span><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnCytk2QS9fBIyaQlC585PvVzLFQ_njJ7l2DU0H3Fafe_j9vkHNkDBhE0NnJeHr-mjLkI3EoLOqHPzvZnuQz121ubA854JmW619fplayOS1Hs7U8PwVh_OmJX6jktkUcbkBc4yFnt81EM/s1600/illus7.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 279px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559941547434363346" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnCytk2QS9fBIyaQlC585PvVzLFQ_njJ7l2DU0H3Fafe_j9vkHNkDBhE0NnJeHr-mjLkI3EoLOqHPzvZnuQz121ubA854JmW619fplayOS1Hs7U8PwVh_OmJX6jktkUcbkBc4yFnt81EM/s400/illus7.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#000066;">I dag var det tämligen normalt — inga enastående fynd — men en del intressanta böcker. Som "<a href="http://www.gutenberg.org/files/34808/34808-h/34808-h.htm">The Swiss Family Robinson</a>" av Jean Rudolph Wyss, med illustrationer av Milo Winter. Den här engelska översättningen är från 1916 — men naturligtvis finns inte översättarens namn med. Inte dåligt att man talat om vem som illustrerade den. På svenska heter nog boken bara "Den Schweiziske Robinson", vem som översatt den kommer jag just nu inte ihåg, ska titta efter senare. Den skrevs 1812 av pastorn Johann David Wyss, och senare redigerades den av sonen Rudolph. Boken skrevs i uppfostrande syfte för pastor Wyss fyra söner. Jag läste den som barn, och jag minns att jag tyckte bättre om den än "den riktiga Robinson". Moralen gick mig som vanligt förbi — så jag tänkte att jag skulle kika på den för att se om jag uppfattar den nu.<br /><br /></span><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq2D012CaJHwkTv4ofXuct5J_mpEDsdCOcrQblEMhGaoDBLiDFxaUAIWMvdoFXB1_WbMLvVsWFrdUX6jD5qrt4De2JYWz744WgSMpcOdOPPGCOgIIrSH6pdCveD0v3hPgNjzlSjpG2WqM/s1600/i010.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 245px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559941221634456162" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq2D012CaJHwkTv4ofXuct5J_mpEDsdCOcrQblEMhGaoDBLiDFxaUAIWMvdoFXB1_WbMLvVsWFrdUX6jD5qrt4De2JYWz744WgSMpcOdOPPGCOgIIrSH6pdCveD0v3hPgNjzlSjpG2WqM/s400/i010.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">Böcker om klädedräktens historia ges väl ut med jämna mellanrum — är de rikt illustrerade är de alltid roliga att bläddra i. Om inget annat kan man alltid glädja sig åt att leva nu, och slippa snörliv, konstfulla frisyrer och konstifika huvudbonader.<br /><br /></span><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi4yFQ3hDj0G3pXWGINHbZxoz7qVCSjbfK5rFC3hu2I0Cl_VJ7R8DNYRpUevMjRrtly8WrTdUbIcKyfTCBkxIYp3k96x2smMpMD6XDdBIeLviqyrkn0O-05ZJsHXJhzK-81Vxm01aEQE4/s1600/i018b.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 339px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559941060656964274" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi4yFQ3hDj0G3pXWGINHbZxoz7qVCSjbfK5rFC3hu2I0Cl_VJ7R8DNYRpUevMjRrtly8WrTdUbIcKyfTCBkxIYp3k96x2smMpMD6XDdBIeLviqyrkn0O-05ZJsHXJhzK-81Vxm01aEQE4/s400/i018b.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;">"<a href="http://www.gutenberg.org/files/34845/34845-h/34845-h.htm">The Evolution of Fashion</a>" från 1897 av Florence Mary Gardiner, var dagens nytillskott på modefronten.<br /></span><br /><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF7TNmiWJ98EMmTVhDQlkbyyeVFrNYA_lbolCtcakwIKqwD8T6LMO4enXHh0HEvxarzmA3xdHFYKHkdwkTw4_bze3kXtX5uUWghxnDqAnnnxFUZUoG-zZ7r0JZPQYhmedSPt1TdXHaP0Q/s1600/i020b.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 343px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559940846579738418" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF7TNmiWJ98EMmTVhDQlkbyyeVFrNYA_lbolCtcakwIKqwD8T6LMO4enXHh0HEvxarzmA3xdHFYKHkdwkTw4_bze3kXtX5uUWghxnDqAnnnxFUZUoG-zZ7r0JZPQYhmedSPt1TdXHaP0Q/s400/i020b.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> Det enda riktigt bekväma plagget i boken, är den här grekiska bruddräkten, som jag också tycker är snyggt.<br /></span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLQ1bMGZqTgTGptUwOLFviwIyRvGIbptOoqzRt7HUrUv1drGgRNm2CJqu3AkDbYDlulv33xcmCNT50CBi4CYbgG1AfVL-F_Qg5uh2IlNbmGUOG3qiuuur3t8cpehQgj74p4VpjR8BccyA/s1600/i043.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 189px; DISPLAY: block; HEIGHT: 350px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5559940634879318802" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLQ1bMGZqTgTGptUwOLFviwIyRvGIbptOoqzRt7HUrUv1drGgRNm2CJqu3AkDbYDlulv33xcmCNT50CBi4CYbgG1AfVL-F_Qg5uh2IlNbmGUOG3qiuuur3t8cpehQgj74p4VpjR8BccyA/s400/i043.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> Två kokböcker hittade jag i dag, ingen av dem någon höjdare som kokbok betraktat — men de är fina tidsdokument, och några av recepten kan man säkert använda. Till dem kommer jag att återvända. Liksom om en bok i kvinnlig slöjd — och en manligare bok om att timra sig ett hus och snickra ihop möbler till det.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">*Om chefsläkare och chefläkare säger Språkrådet:<br />Båda är korrekta. Dock lär det finnas en gammal regel att man inte ska ha ett s i fogen när ordet betyder överordnad, den högsta eller någon på ledande post.<br />Denna regel känner inte många till (vissa påstår till och med att den är påhittad) och därför ska man inte rida den alltför kategoriskt. Således är det fritt val att skriva chef- eller chefs- så länge man håller sig till regeln att det alltid heter chefsåklagare och chefredaktör.<br /><br /></span></div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-27574814492082308172010-11-05T09:13:00.007+01:002010-11-05T09:13:00.114+01:00Den goda jorden<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ3xCXh2W79_PNesRWhJ2bEDrY69BqysIcdgeT3yIUBVeCAg5F5IUNqlbbVx-Fkna_ucoNYZLDJE8nL-izQZ-pVcCQbxVVipgrE195Mx8gq9QbiJlQJZBS4KQaxp_YzatMkwD0M5DsEZk/s1600/goda.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 268px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535825128140598850" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ3xCXh2W79_PNesRWhJ2bEDrY69BqysIcdgeT3yIUBVeCAg5F5IUNqlbbVx-Fkna_ucoNYZLDJE8nL-izQZ-pVcCQbxVVipgrE195Mx8gq9QbiJlQJZBS4KQaxp_YzatMkwD0M5DsEZk/s400/goda.jpg" /></a><br /><div><span style="font-size:130%;color:#330000;">Än så länge så tycks det bara vara Karin och jag som vill läsa och diskutera "Den goda jorden". Men det är inte för sent att komma med i gruppen, om man kan kalla två personer en grupp?</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#330000;">Vill du läsa boken på engelska så finns den på <a href="http://library.du.ac.in/dspace/handle/1/7823">nätet.</a> Det borde inte vara något problem att få tag på den på bibliotekt, även om den är magasinerad så finns den säkert på många bibliotek.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#330000;">Välkommen in i kommentatorsbåset!</span></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-68205614077211017442010-05-15T15:34:00.011+02:002010-05-15T15:41:31.692+02:00Lördag med Gutenberg<span style="font-size:130%;color:#333300;"></span><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMzata7L1arxL5TFGw6EY-Fdk58UoifRIZKmwpIqRYZBbXNVhFO5gY-0mFGCRLd5wISRLiwL6Ko-nxRDT8D5okn9yVwE0v22evCAlvxJHJUagNZFrqHAACNexfknzF2YocyZNIjJDDnIo/s1600/omsl.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 389px; DISPLAY: block; HEIGHT: 348px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471490417938790786" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMzata7L1arxL5TFGw6EY-Fdk58UoifRIZKmwpIqRYZBbXNVhFO5gY-0mFGCRLd5wISRLiwL6Ko-nxRDT8D5okn9yVwE0v22evCAlvxJHJUagNZFrqHAACNexfknzF2YocyZNIjJDDnIo/s400/omsl.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#333300;"></span><br /><span style="font-size:130%;color:#333300;">Hittade rätt många intressanta titlar i dag — började med att titta på den boken jag trodde jag skulle klara av på några minuter. Så blir jag fast, följer med på en kanottur från Quebec till Mexikanska golfen — i en papperskanot! </span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqa-SpZ5O37ubnJV0wYyYK2gF22S1571u8PZzRsKNoF1vJF3nzBEY1Pd5_dykJ_wj4eMw2UJlMJsEafwfGfFkVIt3nrpvxp40lBC6eaovIxp81fdV8FM2Fg1KiELy5qvrzdMxW8RIcDM4/s1600/karta1.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 265px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471490334297700226" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqa-SpZ5O37ubnJV0wYyYK2gF22S1571u8PZzRsKNoF1vJF3nzBEY1Pd5_dykJ_wj4eMw2UJlMJsEafwfGfFkVIt3nrpvxp40lBC6eaovIxp81fdV8FM2Fg1KiELy5qvrzdMxW8RIcDM4/s400/karta1.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#003300;"> Först fick jag lära mig hur kanoten är konstruerad och se'n följa med på den spännande turen.<br />Jag har inte kommit fram än, så nu fortsätter jag att paddla.</span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU7cNLHuxBkDyHHdiU552txp2GYJf67g-dT4HXMibYcJCQnMkepNKHLT9Os36QrUFIrfQz1gzPX7BqeAmTbfLsW5zt5lwG7k6QZWVkUECrbdCaKhUzvI856zUzWtIE-UgDh3s05t9_SRQ/s1600/Nautilus+Canoe.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 323px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471490241869665602" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU7cNLHuxBkDyHHdiU552txp2GYJf67g-dT4HXMibYcJCQnMkepNKHLT9Os36QrUFIrfQz1gzPX7BqeAmTbfLsW5zt5lwG7k6QZWVkUECrbdCaKhUzvI856zUzWtIE-UgDh3s05t9_SRQ/s400/Nautilus+Canoe.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#333300;">Boken heter "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/32333">Voyage of the Paper Canoe</a>, A Geographical Journey of 2500 miles, from Quebec to the Gulf of Mexico, during the years 1874-5" och är skriven av Nathaniel H. Bishop. </span><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF8e6ux7u3zOOgIxg13tWBXzkeqt5vyQtSYEj5-kLD6EvRyX7T_NLg9JU-TeDry1e-F7kk_14Ndq7sftbO_NMQgyF_nom_1S-8-l6Imm6DiJnNtgoou3Xr8jeiAxGLR94ZCBP8-REhZrI/s1600/fyr.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 393px; DISPLAY: block; HEIGHT: 259px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471490018733514658" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF8e6ux7u3zOOgIxg13tWBXzkeqt5vyQtSYEj5-kLD6EvRyX7T_NLg9JU-TeDry1e-F7kk_14Ndq7sftbO_NMQgyF_nom_1S-8-l6Imm6DiJnNtgoou3Xr8jeiAxGLR94ZCBP8-REhZrI/s400/fyr.jpg" /></a><br /> </div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-72541478163875578492010-05-09T09:06:00.024+02:002010-05-09T09:57:08.104+02:00Till Japan och Norge med Gutenberg<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH1HgmGq6PZ21OtFX_f_-X5eEsy79xuvs3aoWg24x8CYRbnj8C0sa0Cj16AUq00ogXwJAe4qGLP3I1HGvZMHLVAW6Q6arxmuIPk8LKSOIeaxMO7L7nDEQRfOu1JzTrIvYlnZBC6uAWRb8/s1600/img232.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 312px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469172241910331458" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH1HgmGq6PZ21OtFX_f_-X5eEsy79xuvs3aoWg24x8CYRbnj8C0sa0Cj16AUq00ogXwJAe4qGLP3I1HGvZMHLVAW6Q6arxmuIPk8LKSOIeaxMO7L7nDEQRfOu1JzTrIvYlnZBC6uAWRb8/s400/img232.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#333300;">Om konst i Japan handlar "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/32086">Japan A Record in Colour</a>", från 1901 av Dorothy Menpes illustrerad av hennes far Mortimer <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mortimer_Menpes">Menpes</a>. En entusiastisk skildring av en insatt författare. </span><br /><span style="font-size:130%;color:#333300;">Det är den sortens bok och bilder som jag kunde förlora mig i som barn, och jag känner samma magi nu när jag blir sittande och funderar över människor-na på bilderna. Vad hände se'n, vad finns utanför bilden? </span><br /><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.<br /></span><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZ05XOIoFMTsSjL0BvtjzERkCcqK77vsFjVeFIflbloh93BOai9uk2hN3jPpvq3h0hDeLxdQBr3GujAr7pC9riiEoncODeQhNFDRjK5fOsJ4o5MQcXnV4NpO4nU10OG-SSo5I8rUCtZks/s1600/img352.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 309px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469172115638371442" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZ05XOIoFMTsSjL0BvtjzERkCcqK77vsFjVeFIflbloh93BOai9uk2hN3jPpvq3h0hDeLxdQBr3GujAr7pC9riiEoncODeQhNFDRjK5fOsJ4o5MQcXnV4NpO4nU10OG-SSo5I8rUCtZks/s400/img352.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2ERhqW31mUFzxe62m7PJt_xwSp-1cFgYVILGEN43xD3SIXmJqMhMGHbPj3lHSYFpxopyqvvgj-qN4RasqRGKKHWskaPj4U4iOfu7-DFftCXpKBb5kL-2eabbvBy8C72d-qqMDsdJoiAc/s1600/img268.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 312px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469171832020956690" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2ERhqW31mUFzxe62m7PJt_xwSp-1cFgYVILGEN43xD3SIXmJqMhMGHbPj3lHSYFpxopyqvvgj-qN4RasqRGKKHWskaPj4U4iOfu7-DFftCXpKBb5kL-2eabbvBy8C72d-qqMDsdJoiAc/s400/img268.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMLSEDOd__YcjbZecqieS02W3okWSvJCQsx7BOZNyTeD5N2AX5CW5HiZL0hLRn237e-B6cfr0RTU-qUhQ1xW0lGQMTvzJ6IR-SXWUnYC1Ac6n5pzuC6uj3wLnrmO8HqEZMCg7GF9Gma1w/s1600/img332.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 312px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469171561000583762" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMLSEDOd__YcjbZecqieS02W3okWSvJCQsx7BOZNyTeD5N2AX5CW5HiZL0hLRn237e-B6cfr0RTU-qUhQ1xW0lGQMTvzJ6IR-SXWUnYC1Ac6n5pzuC6uj3wLnrmO8HqEZMCg7GF9Gma1w/s400/img332.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinsH0qdYJ323LmG0nBk_0SMuA1FmzwDkSgmVarKqSu_kPgj8UoHBCRmIkCn7f78_CqPmJeq0d_9txLyPeO6PumewJqa8ilshyphenhyphenYF-d3mdn1xeAHQ-kL2k_EFMydOhdAKFfo5cge-bzPJlA/s1600/img130.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 310px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469164988117737698" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinsH0qdYJ323LmG0nBk_0SMuA1FmzwDkSgmVarKqSu_kPgj8UoHBCRmIkCn7f78_CqPmJeq0d_9txLyPeO6PumewJqa8ilshyphenhyphenYF-d3mdn1xeAHQ-kL2k_EFMydOhdAKFfo5cge-bzPJlA/s400/img130.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcMCY1lbibwVXrcbHAEAotdv-A9l5Az_cXLvyn8EXTel-Q7gXtfwKbcdZqukyEl4O4_4WZjCK3KV6JXt0z6dQlYfGuOz5B77OqJMNWeipmbF3LtcaACxpdbXomukMI5_5GwdhOJ7LAgQs/s1600/img92.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 314px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469164802498498322" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcMCY1lbibwVXrcbHAEAotdv-A9l5Az_cXLvyn8EXTel-Q7gXtfwKbcdZqukyEl4O4_4WZjCK3KV6JXt0z6dQlYfGuOz5B77OqJMNWeipmbF3LtcaACxpdbXomukMI5_5GwdhOJ7LAgQs/s400/img92.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2Rwp0oOXKW2rp8H2jyrrTqlokeUXymyjtr08eDlTXt9U8aCTUIXPnI-AwTvDPSAcFzEtKFQLA8_0GM0QZoLbd-GIqWue-FK21hsro5G1meTob4mZs2fyL0tNGxhOZuxialR66RDXFcL0/s1600/img88.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 309px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469164580900695298" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2Rwp0oOXKW2rp8H2jyrrTqlokeUXymyjtr08eDlTXt9U8aCTUIXPnI-AwTvDPSAcFzEtKFQLA8_0GM0QZoLbd-GIqWue-FK21hsro5G1meTob4mZs2fyL0tNGxhOZuxialR66RDXFcL0/s400/img88.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#333300;">Så hittar jag Asbjørnsens och Moes norska folk-sagor "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/30973">East of the Sun and West of the Moon</a>" med illustrationer av den danskfödde Kay Nielsen. Illustrationer som får mig att tänka på Sulamith Wülfing, John Bauer, William Blake och Jennie Harbour. </span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi33CzdLf3EcQPdzcVt7GXfRw7S0qq0p0wmFAqrlpbe7u4d045CE_gnlq4MBu3WfxH8csfqsENSpqyn8epyWolBUV3wD9Rbf8C9wxITejsmQx3wTU2C7u_HDcSAin7a2FimzCzVElvKFI0/s1600/102.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 237px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469164135274355650" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi33CzdLf3EcQPdzcVt7GXfRw7S0qq0p0wmFAqrlpbe7u4d045CE_gnlq4MBu3WfxH8csfqsENSpqyn8epyWolBUV3wD9Rbf8C9wxITejsmQx3wTU2C7u_HDcSAin7a2FimzCzVElvKFI0/s400/102.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjJJNu_Ipi67A5yJWMW91_PR4gfydOpr0_nJWKqz482QniYDuN56uRSjqU_Ed0vkr7tBJIOEA6TqHY0nATuHyKHkI5o3FLyAk_xUDC6haVZRu6E-RFeX2cw2ewSmx0Ni_GRFofRnzDbwI/s1600/103.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 307px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469164058356270418" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjJJNu_Ipi67A5yJWMW91_PR4gfydOpr0_nJWKqz482QniYDuN56uRSjqU_Ed0vkr7tBJIOEA6TqHY0nATuHyKHkI5o3FLyAk_xUDC6haVZRu6E-RFeX2cw2ewSmx0Ni_GRFofRnzDbwI/s400/103.jpg" /></a><br /><div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfESc2CSLDN2qwTvopy2c5GKQ7uURfGSLwPG1PSBMSR92OQ4xAdk_NQY6mlGxtfkQQBmArg0mAAFuXeG5x9g8wgKu10GbVoOj_9SlXRn0ZnjcuKXvSMmO2NWlEJ2f5SuruZCV9pYT70d4/s1600/104.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 283px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469163797456451762" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfESc2CSLDN2qwTvopy2c5GKQ7uURfGSLwPG1PSBMSR92OQ4xAdk_NQY6mlGxtfkQQBmArg0mAAFuXeG5x9g8wgKu10GbVoOj_9SlXRn0ZnjcuKXvSMmO2NWlEJ2f5SuruZCV9pYT70d4/s400/104.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTa0O_NcHeIzN2wNl_fxsOytB1DtWtQabuQDNOjUqT6_cm_mURgrcjEY4_464PRry3xmEURlCFRXnfGMZmibCJCnqhf2rBuJ1V1XlqVv5G1Xy9G-6SIJhGZ-jXoAF8EqnUanxVkQNrZUA/s1600/105.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 236px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469163706895550050" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTa0O_NcHeIzN2wNl_fxsOytB1DtWtQabuQDNOjUqT6_cm_mURgrcjEY4_464PRry3xmEURlCFRXnfGMZmibCJCnqhf2rBuJ1V1XlqVv5G1Xy9G-6SIJhGZ-jXoAF8EqnUanxVkQNrZUA/s400/105.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivKm0pEJ109vBh0ooYW7r85bD7dMwWs9yps9rIPj9PwvIK2veRdwdlRTtGTujElPIwKrCr79uhGbBR9TyeAjr32aDRMyv9OhCPZIHHpkkyvE4JUuULblgm9yfmsGwCTLX5At_OtSfX_l0/s1600/109.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 290px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469163563698553154" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivKm0pEJ109vBh0ooYW7r85bD7dMwWs9yps9rIPj9PwvIK2veRdwdlRTtGTujElPIwKrCr79uhGbBR9TyeAjr32aDRMyv9OhCPZIHHpkkyvE4JUuULblgm9yfmsGwCTLX5At_OtSfX_l0/s400/109.jpg" /></a></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-68807076561561641852010-04-30T18:56:00.012+02:002010-04-30T19:03:10.799+02:00Inspirerande<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6Cv7TlJYa_lawTWr-F9zOfa-lD_Zu07G6wLEiUqlh7qQVPrm5-Z_Y0EHqotVdVcKDdGH5uC9Xuir4_giAWouLr3ys3WOEtIlSr6adz97CfhQHh60svO_hVZY5ntvEdQ0wgj9lA7FNSbA/s1600/01.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 261px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975969736846098" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6Cv7TlJYa_lawTWr-F9zOfa-lD_Zu07G6wLEiUqlh7qQVPrm5-Z_Y0EHqotVdVcKDdGH5uC9Xuir4_giAWouLr3ys3WOEtIlSr6adz97CfhQHh60svO_hVZY5ntvEdQ0wgj9lA7FNSbA/s400/01.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi76ndC_dQLf57yr0JhNSnEke_TUZ3v7IT1rrEu71hyphenhyphenj9dZF8HTAgvZn7dLzeOXsve_Aezm99eJJ4R58ZiTslYhUo538TjuC7Jt5y6nEGhdHO-Z4bJRf0IbFrKT4ClEO62ztmVvRFFO5fU/s1600/02.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 259px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975900470218482" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi76ndC_dQLf57yr0JhNSnEke_TUZ3v7IT1rrEu71hyphenhyphenj9dZF8HTAgvZn7dLzeOXsve_Aezm99eJJ4R58ZiTslYhUo538TjuC7Jt5y6nEGhdHO-Z4bJRf0IbFrKT4ClEO62ztmVvRFFO5fU/s400/02.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOqw0TkGE7-Dh7usB_OWe5lq_Y3vaT9OafJBkb_7PGZ61V5defw-8O18rHIxWPRzGhG7yH-SOfKWWIYKF2BDmDFga0IBZbfDc52p-ryY4nZKF66Zx9PFD7PQ32NguF6GdHGpwMV9uXjSQ/s1600/03.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 289px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975818898686514" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOqw0TkGE7-Dh7usB_OWe5lq_Y3vaT9OafJBkb_7PGZ61V5defw-8O18rHIxWPRzGhG7yH-SOfKWWIYKF2BDmDFga0IBZbfDc52p-ryY4nZKF66Zx9PFD7PQ32NguF6GdHGpwMV9uXjSQ/s400/03.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBT0C23la4Qb51C8XBmJrG3jeFYTc92V7Q-_jxhkOcKQ8qktkD5OxU-Lbxo8yLRb3qg2Km7wCjOx6Edx2xkcG72px9yKDKny_os10aCzEhNVBbe_ePs1_rhSTUgzAAkywlc1BAFVnCOaw/s1600/05.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 281px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975733662165762" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBT0C23la4Qb51C8XBmJrG3jeFYTc92V7Q-_jxhkOcKQ8qktkD5OxU-Lbxo8yLRb3qg2Km7wCjOx6Edx2xkcG72px9yKDKny_os10aCzEhNVBbe_ePs1_rhSTUgzAAkywlc1BAFVnCOaw/s400/05.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZEQ-VCICu4w5JMAnRNzWwKQiKsu8FSWgRMKPefUsFNXCC_Buo3v61Qzk2Jq9CPuCqIofieFnyDRraRlJg-vE348Lg-R8X_hpYTh7WYkdt2QWEjpcWWgFqaMD6yXgeKai3CKQnD5V9xtU/s1600/30.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 290px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975639002511250" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZEQ-VCICu4w5JMAnRNzWwKQiKsu8FSWgRMKPefUsFNXCC_Buo3v61Qzk2Jq9CPuCqIofieFnyDRraRlJg-vE348Lg-R8X_hpYTh7WYkdt2QWEjpcWWgFqaMD6yXgeKai3CKQnD5V9xtU/s400/30.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWUkujuBt20Y6gcN0qFslrwpqBonowqeMspmAH3i33PK7jp6hf859e7dW1Id4nl3rJaVGhEY_T0dm7s_0N05xkiUSAymvL1JRrwCeXWGSL4sFVxez7I0sXBV2-pEcNGk24ZdHiA4meVzA/s1600/48.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 229px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465975562039846194" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWUkujuBt20Y6gcN0qFslrwpqBonowqeMspmAH3i33PK7jp6hf859e7dW1Id4nl3rJaVGhEY_T0dm7s_0N05xkiUSAymvL1JRrwCeXWGSL4sFVxez7I0sXBV2-pEcNGk24ZdHiA4meVzA/s400/48.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">Fler än jag som blir sugna på att brodera när ni ser det här?</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Det kommer från en bok med den nätta titeln: "The Book of Ornamental Alphabets, Ancient and Medieval, from the Eighth Century, With Numerals, including Gothic; Church Text, Large and Small; German Arabesque; Initials for Illumination, Monograms, Crosses, &c." av F. Delamotte. Boken är från 1914 och finns hos <a href="http://www.gutenberg.org/etext/23450">Gutenberg</a>.</span><br /><div></div></div></div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-8548257713503242552010-04-28T11:15:00.013+02:002010-04-28T11:35:00.465+02:00En tunn liten bok<span style="font-size:130%;color:#003333;">som väcker många minnen och tankar</span><br /><br /><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzLCuYhyphenhyphenWgae6fNTgPZcO-EadAnYKygaRXef8gcooaTf_Zv7g4O7Sumqp8Ccbde75s1xVt_JKHRtnAY4WntVX9zbnZ0XjnKT8Y76UmNEDvLXgE4Q2RlEaECFzWMxSFtlGN4-rzHDrHQoE/s1600/ph.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 268px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465115311595549346" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzLCuYhyphenhyphenWgae6fNTgPZcO-EadAnYKygaRXef8gcooaTf_Zv7g4O7Sumqp8Ccbde75s1xVt_JKHRtnAY4WntVX9zbnZ0XjnKT8Y76UmNEDvLXgE4Q2RlEaECFzWMxSFtlGN4-rzHDrHQoE/s400/ph.jpg" /></a></p><p><span style="font-family:courier new;font-size:130%;color:#336666;"><strong>"And I've never nicked nothing either."<br />"I'm sure you haven't."<br />"I have nicked stuff but wouldn't nick it from here."<br />"You shouldn't steal things, you know," said the priest. "It doesn't matter whether it's from here or not. It's wrong. You should be a good boy."<br />"I'm not being a good boy," replied the boy. "It don't get you anywhere." He pointed down the church to the great hanging crucifix. I mean He was a good boy, wasn't He, Jesus, and look where He ended up." </strong></span></p><p><span style="font-family:courier new;color:#336666;"><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:georgia;color:#003333;">En katolsk präst som funderar kring de människor han möter i sitt arbete — alla ensamma människor han möter.<br />Den får mig att tänka på människor jag mött, udda människor, ensamma människor — på försummade barn och skvallrande grannar. På cancer — hur olika vi reagerar på ett cancerbesked. En del kan inte ens ta' ordet i sin mun, Fader McKenzie ta'r sitt cancer-besked med lugn och vill inte genomlida en tuff be-handling som bara uppskjuter slutet en kort tid.<br />Boken berör också pedofili — Fader McKenzie blir misstänkliggjord när han sitter i en park och tittar på barnen som leker.<br />Det låter dystert när jag raddar upp bokens innehåll så här, men det är en rolig bok. Gervase <a href="http://www.gervase-phinn.com/">Phinn</a> är kanske mest känd för sina fyra böcker om sitt liv som skolinspektör i Yorkshire — också de, den sortens böcker som är svåra att läsa på tåg och bussar eftersom man sitter där och kluckar, av glädje över ordvändningar och den stillsamma situations-komiken.</span><br /></span></p></span>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-27194638547544162542010-04-24T18:07:00.014+02:002010-04-24T18:29:12.485+02:00Lördag med Gutenberg<div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9jQI22UfuA9vV7bXGXCrQcGjkgJaInwYPNrr9hWq3LcLYpCqW_dBDSSVqztDNp1KNdIxiRetldCoQUkV_ugjq4h16XCim3I2EK13lsP8uyCVy8GHPydeLb6rrro9fgeNoQRA0ndyDXvs/s1600/Gro%C3%9Fm%C3%BCtterlein+erz%C3%A4hlt.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 262px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463737127674853346" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9jQI22UfuA9vV7bXGXCrQcGjkgJaInwYPNrr9hWq3LcLYpCqW_dBDSSVqztDNp1KNdIxiRetldCoQUkV_ugjq4h16XCim3I2EK13lsP8uyCVy8GHPydeLb6rrro9fgeNoQRA0ndyDXvs/s400/Gro%C3%9Fm%C3%BCtterlein+erz%C3%A4hlt.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> Großmütterlein erzählt<br /><br />Großmütterlein sitzet zur Sommerszeit<br />Im Garten an kühler Linde.<br />Da blühen die Blumen weit und breit<br />Und nicken im leisen Winde.<br /><span style="color:#ffffff;">.</span><br />Die Sonne geht bald hinab zur Ruh’;<br />Es summen die Bienen noch eilig;<br />Die Vöglein singen ein Lied dazu.<br />Wie ist es da schön und heilig!<br /><span style="color:#ffffff;">.</span><br />Großmütterlein winkt; da kommen geschwind<br />Die Kleinen und knieen daneben.<br />Sie küßt auf die Augen ein jedes Kind<br />Und läßt sich die Händchen geben.<br /><span style="color:#ffffff;">.<br /></span>„Du liebes, du gutes Großmütterchen, du!<br />Wir bitten und betteln und quälen.<br />Wir lassen dich wahrlich nicht eher in Ruh’,<br />Du mußt uns ein Märchen erzählen!“<br /><span style="color:#ffffff;">.</span><br />Großmütterchen sprach: „Nun wohl! Es sei!<br />Ein Neues erzähl’ ich euch heute.<br />Ernst geht es und spaßig her dabei.<br />Jetzt still, ihr kleinen Leute!“<br /><span style="color:#ffffff;">.<br /></span>Da schweigt das Vöglein; die Biene setzt<br />Sich still in die Blume tief innen.<br />Die Kinder lauschen tief athmend jetzt;<br />Großmütterlein will ja beginnen.<br /></span><br /><div align="left"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7nbOVg4373z4Fpec_mcmKhoZ2n1ZrzHsEa9WtmCgIkeyfIzNJwhjQWsib8w17m5mW93fZuPcSgIg6jjJfsIDqOoCJFHUjZmdoMzcG5nV3i1yEwd7CgQO7e3fv7fjnssa2e_vph8SuGQk/s1600/16.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 262px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463737016716907266" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7nbOVg4373z4Fpec_mcmKhoZ2n1ZrzHsEa9WtmCgIkeyfIzNJwhjQWsib8w17m5mW93fZuPcSgIg6jjJfsIDqOoCJFHUjZmdoMzcG5nV3i1yEwd7CgQO7e3fv7fjnssa2e_vph8SuGQk/s400/16.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#003333;"> En av dessa lördagar då Gutenberg hade ovanligt mycket att erbjuda — ja, det har han alltid, men jag är inte alltid intresserad av utbudet. Men i dag var det så mycket att jag knappast vet i vilken ände jag ska börja med att kika på mina fynd.</span><span style="color:#ffffff;"><br /></span><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvkGGjLLJKNB8hcAYuzzjZahHJhIqFx8pbZy-XceLaynEjqxB9qkprvblRpaz1cMb8W_JfNQIMbL3_D3mFZ2ZRS6lUMJT95BMGrVIJX2EfCjkdRgjkhKxHLYVL7eGLtHruJHRE6jxQdMQ/s1600/23.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 256px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463736901046748962" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvkGGjLLJKNB8hcAYuzzjZahHJhIqFx8pbZy-XceLaynEjqxB9qkprvblRpaz1cMb8W_JfNQIMbL3_D3mFZ2ZRS6lUMJT95BMGrVIJX2EfCjkdRgjkhKxHLYVL7eGLtHruJHRE6jxQdMQ/s400/23.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/32034">König Nußknacker </a>und der arme Reinhold, Ein Kindermährchen in Bildern", från 1851, av Heinrich Hoffman (1809-1894) har så läckra illustrationer att även om man inte förstår tyska så gör bilderna att det är värt att tillbringa en stund med boken.<br />Ja, det är den sagan som ligger till grund för Tjajkovskijs Nötknäpparen — fast intrigen i baletten lär vara ytterst förenklad variant.<br />Författaren är samma Heinrich Hoffaman som skrev den förfärliga sedelärande berättelsen om Struwwelpeter.</span><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-72450734116185280072010-04-21T19:28:00.007+02:002010-04-21T19:34:41.962+02:00Litterär glass<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbXdzWrWkxx9FsHe6_uMfLWEkaWHX0XI1WL_m6t0JCNMEXtUgYGJj7M_7I_HlQsG3htMWvQWxsMID-nnxF5ga2KWd1x9A0-si_AMw5Co-ukofcfQY2QFxZDd1YTx-xXe2gXYw1k4H74LU/s1600/001.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 268px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5462644193080289890" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbXdzWrWkxx9FsHe6_uMfLWEkaWHX0XI1WL_m6t0JCNMEXtUgYGJj7M_7I_HlQsG3htMWvQWxsMID-nnxF5ga2KWd1x9A0-si_AMw5Co-ukofcfQY2QFxZDd1YTx-xXe2gXYw1k4H74LU/s400/001.jpg" /></a><span style="font-size:130%;"> </span><span style="font-size:130%;color:#000066;">När jag skrev om glass och gammeldags sätt att göra glass, kom jag att tänka på "Farmer Boy" ("Farmarpojken") av Laura Ingalls Wilder. Hennes böcker känner nog de flesta till — tyvärr är det många, i synnerhet yngre, som bara har sett den förfärliga TV-serien, som inte har mycket gemensamt med böckerna.<br />Böcker som barn, såväl som vuxna, kan läsa med stor behållning. Författaren hade en enastående förmåga att beskriva vardagen på ett lättfattligt sätt. Vi är säkert många som lärt oss mycket om den tiden — både om nybyggarnas situation, och om de välbärgade böndernas. </span><br /><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.</span><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;"><span style="font-family:courier new;color:#000099;">"Let's make ice-cream!" Royal shouted.<br />Eliza Jane loved Ice-cream. She hesitated, and said, "Well, ——"<br />Amanzo ran after Royal to the ice-house. They dug a block of ice out of the sawdust and put it in a grain sack. they laid the sack on the back porch and pounded it with hatches till the ice was cruched. Alice came out to watch them while she whipped egg-whites on a platter. She best them with a fork , till they were too stiff to slip when she tilted the platter.<br />Eliza Jane measured milk and cream, and dipped up sugar from the barrel in the pantry. It was not common maple sugar, but white sugar bought from the store. Mother used it only when company came. Eliza Jane dipped six cupfuls, then smoothed the sugar that was left, and you would hardly have missed any.<br />She made a big milk-pail full of yellow custard. They set the pail in a tub and packed the snowy crushed ice around it, with salt, and they covered it all with a blanket. Every few minutes they took off the blanket and uncovered the pail, and stirred the freezing ice-cream.<br /></span><br />Det var en rejäl sats med glass som barnen Wilder gjorde, när föräldrarna var bortresta. Sex koppar socker är ju 1,4 liter, så jag kan tänka mig att de hade bortåt ett dussin ägg och minst 3 liter vätska i sin glass! En stor hink full rymde säkert minst 7 liter. (Här har jag kikat på en del gamla recept, och gjort beräkningar utifrån dem).<br />Intressant också hur man såg på lönnsockret — det som nu är dyrare än raffinerat socker.<br />Inte hade de en så'n fin hink med vev, som jag visar ovan, till sin glass, de fick antagligen röra med stora slevar — kan tänka mig att det behövdes ordentligt med kraft för att röra en så stor hink full med glass, när den började tjockna!<br /></span><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-9943185221317331912010-04-16T21:04:00.048+02:002010-04-16T21:50:29.299+02:00Slöjda med Gutenberg<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwwzrm9vwyUtZJcOFM4o8t_qJRtiYcPNhTFocySrRA_524dbRFvobZcgAXRVMxK5DllzSXaD4-Q2K5zDcc65syVtKsF2ZP1-XAngxCQO5nkGXNzg7iM7nLh91te4VZNdpl6fubTSgnepk/s1600/easily+made.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 231px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815774514196242" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwwzrm9vwyUtZJcOFM4o8t_qJRtiYcPNhTFocySrRA_524dbRFvobZcgAXRVMxK5DllzSXaD4-Q2K5zDcc65syVtKsF2ZP1-XAngxCQO5nkGXNzg7iM7nLh91te4VZNdpl6fubTSgnepk/s400/easily+made.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:courier new;color:#003300;">EASILY MADE BOOK SHELVES<br />Very cheap but useful and attractive book shelves are shown in the accom-panying drawing. The vertical strips, A, may be 3/4 in. by 2 in. and are screwed to four shelves, B, each cut to the shape of a quarter circle. The screws are all countersunk and as the heads all come on the side next to the wall, they do not show. The design might be varied somewhat to suit the fancy of the builder, although the appearance of the shelves constructed as shown is very pleasing, especially so if the workmanship is good and the wood carefully stained and varnished. The total cost of construction was less than 75 cents.</span> </span><br /><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">Det ser så enkelt ut när någon som behärskar något, gör det. Titta på skicklig tecknare, och du är frestad att tro att det ska bli något vackert när du sätter pennan till papperet. Eller en balettdansös — hon upphäver tyngdlagen och får mig att tro att jag också kan göra det. Är jag dum nog att försöka mig på en piruett, skallrar fönsterrutorna och trossbotten kvider.<br /><br />Och så är det med "Mission Furniture, How to Make It" av H. H. Windsor, från 1909/10 alla tre delarna finns hos Gutenberg. </span><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg35NVq5akwCmUK6cWVRriA6Ux51WUOU1cwlkeO0J0qeiqVlGUR0xT_FYzjfamHEHhGOm8pJGNHb9sm-Zwl1z_J-KKTzCdqEH-Aj6sc2YAwgqR5WWFK2s150fq_Vz92FxiTJV4XztHz91M/s1600/Rocking+Chair.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 375px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815643474281218" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg35NVq5akwCmUK6cWVRriA6Ux51WUOU1cwlkeO0J0qeiqVlGUR0xT_FYzjfamHEHhGOm8pJGNHb9sm-Zwl1z_J-KKTzCdqEH-Aj6sc2YAwgqR5WWFK2s150fq_Vz92FxiTJV4XztHz91M/s400/Rocking+Chair.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">Vem skulle inte vilja sno ihop en gungstol — det vill säga, jag skulle hellre sitta och läsa i den, än att gå i närkamp med träbitarna. I förordet sägs: "This book is one of the series of handbooks on industrial subjects being published by the Popular Mechanics Co. Like the magazine, these books are "written so you can understand it," and are intended to furnish information on mechanical subjects at a price within the reach of all." Men att förstå det är nog inte riktigt det samma som att göra det. Inte ens med ritningar och listor över vad för virke man ska köpa, skulle jag ge mig in på det.</span><br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7r2yNAGiXm_50ghLGV2rken-U1vbh0VeYdztZbAzgyYqYbwgseZlaeab_OaW12CFsQqfVSXH52aBbOO8yT5GGeVW2rvBI2qS1sVHtZrl5zCh5E9uo4aPRWoqQprCDEi9A-Fk2PP97F1w/s1600/Rocking+Chair++-+ritning.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 184px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815548668631010" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7r2yNAGiXm_50ghLGV2rken-U1vbh0VeYdztZbAzgyYqYbwgseZlaeab_OaW12CFsQqfVSXH52aBbOO8yT5GGeVW2rvBI2qS1sVHtZrl5zCh5E9uo4aPRWoqQprCDEi9A-Fk2PP97F1w/s400/Rocking+Chair++-+ritning.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#003333;"><br /><span style="font-family:courier new;color:#003300;">The stock for the chair is as follows: Widths and thicknesses are specified exact except for the rear posts and the rockers; but to the lengths enough surplus stock has been added to allow for squaring the ends.<br /><br />2 front posts, 1-5/8 by 2-1/4 by 22-1/2 in., S-4-S.<br />2 back posts, 1-5/8 by 11 by 40 in., S-2-S.<br />1 front horizontal, 3/4 by 3-1/2 by 22 in., S-4-S.<br />1 back horizontal, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.<br />2 back horizontals, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.<br />2 side horizontals, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.<br />2 back slats, 5/16 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.<br />2 arms, 1 by 4-1/2 by 25 in., S-2-S.<br />1 rocker, 2-1/4 by 6 by 33 in., S-2-S.<br />5 bottom slats, 3/4 by 2-1/2 by 19-1/2 in., S-4-S.</span></span><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:georgia;color:#003300;">Kanske är det tur att jag inte förmår att utföra en endaste av de presenterade möblerna, var skulle jag ställa dem? Jag har inget behov av vare sig</span> </span><br /><br /><br /><div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMsP88iFZZWzdKB4q9o-wUcu1XdRmtwOwdYsv-cnnMVzRqLWsMpzw9-AsdgtmAhTz4tTBv5FU-mjRDdSyhp2QHqMxQjr1eGWO45-I1OMWvTbAINiDfNU2bJr41Y1OxebKP9Zv9dqheZDk/s1600/telefonbord.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 324px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815418850457506" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMsP88iFZZWzdKB4q9o-wUcu1XdRmtwOwdYsv-cnnMVzRqLWsMpzw9-AsdgtmAhTz4tTBv5FU-mjRDdSyhp2QHqMxQjr1eGWO45-I1OMWvTbAINiDfNU2bJr41Y1OxebKP9Zv9dqheZDk/s400/telefonbord.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">telefonbord med pall<br /></span><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKNwiXyCRxFMLp73gTOGmm9od9NvgMOjy_PMUb8PvUhEzpg6Sw8viQ61YOvcDZuE7BICflRy-livZsok8ALDzAMrharIJXCzboETxf4HekRRNeYd3C8SF-piCMwpDVwGuo4uqH60gC-Hk/s1600/smoking+stand.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 340px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815283416461218" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKNwiXyCRxFMLp73gTOGmm9od9NvgMOjy_PMUb8PvUhEzpg6Sw8viQ61YOvcDZuE7BICflRy-livZsok8ALDzAMrharIJXCzboETxf4HekRRNeYd3C8SF-piCMwpDVwGuo4uqH60gC-Hk/s400/smoking+stand.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#003333;">rökbord<br /></span><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixsK1i3KyVUMx6UtwN2-PDco9BqC2qn8KeiJ1r5NxcIiPxQ0RYu_LhzLhnGKQVNR_x_AfLrGLCnjYHVpKiOH40gV53LK5BCA_k8TPnKsvh_FyLCq8ivFTnGdh0KbqDPmQLHB0mzTELwrg/s1600/China+Closet.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 309px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815170748762050" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixsK1i3KyVUMx6UtwN2-PDco9BqC2qn8KeiJ1r5NxcIiPxQ0RYu_LhzLhnGKQVNR_x_AfLrGLCnjYHVpKiOH40gV53LK5BCA_k8TPnKsvh_FyLCq8ivFTnGdh0KbqDPmQLHB0mzTELwrg/s400/China+Closet.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">eller porslinsskåp</span><br /><br /><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZX61ItGZiR6c-6g35SDg9-HlUfxVXHR0-0aFnkBS-1aTYwCIIQPHSSrbktRbhxeTMGqj1OJiyXhnhBEhovFCGGEwSz9TjvZ6LqbwdQ_3dIRGOc0q6GG9lGqzAeHDjmmZJ1MoVlAmH5Mg/s1600/Mantel+Clock+with+Wood+and+Copper+Front.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 259px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460815041009214898" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZX61ItGZiR6c-6g35SDg9-HlUfxVXHR0-0aFnkBS-1aTYwCIIQPHSSrbktRbhxeTMGqj1OJiyXhnhBEhovFCGGEwSz9TjvZ6LqbwdQ_3dIRGOc0q6GG9lGqzAeHDjmmZJ1MoVlAmH5Mg/s400/Mantel+Clock+with+Wood+and+Copper+Front.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">däremot skulle jag kunna tänka mig den här klockan<br /></span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPlNZ0kXrL4hp4jzIigFtwsC5jPzB0RvX9e1SrEiBuuTeYrnQA5b57rRHpOo5ufCWckOb92TquNXyZgZ0xflHsNX7OOW0OwOnhpOPCWRS-InV2e6qhtYaxhVXbxiK81UzBhyphenhyphen7UDI5aypk/s1600/papperskorg.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 316px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814893649850002" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPlNZ0kXrL4hp4jzIigFtwsC5jPzB0RvX9e1SrEiBuuTeYrnQA5b57rRHpOo5ufCWckOb92TquNXyZgZ0xflHsNX7OOW0OwOnhpOPCWRS-InV2e6qhtYaxhVXbxiK81UzBhyphenhyphen7UDI5aypk/s400/papperskorg.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#003333;">och papperskorgen</span><br /><br /><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq4fBqcQANUgUYzkTvPxbxkIzRzHOl1gk3QrhOhoeVw-9xh1ypzFGk8RrQ0_A1KgYV51dgX1jJiWf7KicSZb5X__dW2ZNUn_mtCixBEtBZkfrpPeg9T_gLXm4SOVkGZl__LpI_QwdvfK8/s1600/Electric+Lamp+Stand.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 344px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814803190153890" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq4fBqcQANUgUYzkTvPxbxkIzRzHOl1gk3QrhOhoeVw-9xh1ypzFGk8RrQ0_A1KgYV51dgX1jJiWf7KicSZb5X__dW2ZNUn_mtCixBEtBZkfrpPeg9T_gLXm4SOVkGZl__LpI_QwdvfK8/s400/Electric+Lamp+Stand.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#003333;"> och den elektriska lampan</span><br /><br /><br /><br /><br /><div align="left"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYQI6g2drMJuwrPRI0T7J-GzKwf4NI4We82AfJvTJcJz-8Hlyi1K9egkgAGYIqJ_KZaXK1MlDyu5jHUFKxM2bD-QJxrNpTk3xU7VvctMlYpD0SPOXWrF0p0AdYZ1GUVzwDPtTbYjFfYkc/s1600/Hall+Chair+in+Plain.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 200px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814701706757842" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYQI6g2drMJuwrPRI0T7J-GzKwf4NI4We82AfJvTJcJz-8Hlyi1K9egkgAGYIqJ_KZaXK1MlDyu5jHUFKxM2bD-QJxrNpTk3xU7VvctMlYpD0SPOXWrF0p0AdYZ1GUVzwDPtTbYjFfYkc/s400/Hall+Chair+in+Plain.jpg" /></a><br /><br /><br /><span style="color:#003333;"><span style="font-size:130%;">och en stol till hallen, som inte ta'r så mycket plats<br /></span><br /></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyF5XHlHjN0zypwyGWA1rdQsIReiQXGvr_Ol-eiqR9w94t6_qh1j36wsdkzrFt8lnMtMCKbFUpLbBqR36TBWAmlqHy2r9aMITuHuHDmzh2DUw7u2RXbqFO0UqSfiMd_kqjft7XnXlWKmY/s1600/bookcase.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 245px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814475383385074" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyF5XHlHjN0zypwyGWA1rdQsIReiQXGvr_Ol-eiqR9w94t6_qh1j36wsdkzrFt8lnMtMCKbFUpLbBqR36TBWAmlqHy2r9aMITuHuHDmzh2DUw7u2RXbqFO0UqSfiMd_kqjft7XnXlWKmY/s400/bookcase.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">och bokhyllor med glasdörrar skulle jag verkligen vilja ha </span><br /><br /><br /><div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiirPg5rnChr1PcgiPmTenZzeui04shLAc-cZNRMzRU4EAsa39YcSgTuXzA6rF5LLUYI9eH7rwTIaUWqsnsRyZMQIWQJr2cps4m8VpS6nOXU7LhudtBEZ2xn8JRrhhS1xO6wl4d6ucurY8/s1600/ladies.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 368px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814155014394258" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiirPg5rnChr1PcgiPmTenZzeui04shLAc-cZNRMzRU4EAsa39YcSgTuXzA6rF5LLUYI9eH7rwTIaUWqsnsRyZMQIWQJr2cps4m8VpS6nOXU7LhudtBEZ2xn8JRrhhS1xO6wl4d6ucurY8/s400/ladies.jpg" /></a><span style="font-family:georgia;font-size:130%;color:#003333;">Ett bloggbord</span></div><div align="left"></div><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:courier new;">A LADY'S WRITING DESK<br />This desk of mission style is a little more complicated than some of the other pieces of mission furniture that have been described, but anyone who has a fair knowledge of tools will not have much trouble in constructing it in the home workshop if the plans are carefully followed. Quarter-sawed oak is the best wood to use, as it is easy to work and looks best when finished. Order the stock from the mill ready cut to length, squared and sanded. </span></span></div><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:courier new;"></span></span></div><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:courier new;"></span></span></div><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:courier new;"></span></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:georgia;"></span></span></div><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#003333;"><span style="font-family:georgia;">Vore inte det här bordet perfekt att blogga ifrån</span>? </span><br /><br /></div><div align="left"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhA8_2iEk2cITBhsu4X3eOefryii78WuLHI4WIbiAW7cya_JucKTwVc6AXVlb5GiJCxF3R6GeY59frUBG204Hph28HkRCe1QADkl51O_wdsHNzFxFN-3vl5OiH9rdgXO4NOm5_Ny_uVAl0/s1600/Hall+Clock.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 117px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460814005317938978" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhA8_2iEk2cITBhsu4X3eOefryii78WuLHI4WIbiAW7cya_JucKTwVc6AXVlb5GiJCxF3R6GeY59frUBG204Hph28HkRCe1QADkl51O_wdsHNzFxFN-3vl5OiH9rdgXO4NOm5_Ny_uVAl0/s400/Hall+Clock.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /></div><div align="left"></div><div align="left"></div><div align="left"></div><div align="left"></div><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#003333;">Jag kan inte påstå att jag någonsin har saknat en hallklocka i ek, men nu när jag ser den, så grips jag av habegär.<br /></span><br /><br /></div><div align="left"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaT88MQYIds-zyZm1cuOdAOufJxd3cEEbJfa3cT1fBoi-TGa28qbq9DSzbkhib_XqVrl0nlICilIC1lAFmPVAU6c3XUp0p3funUs7nGkWkGrKgys9jWg-SKZjAk15OxOTpNBrORz26FuU/s1600/Table+and+Seat+Decorated+in+Pyro-Carving.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 219px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460813834795163730" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaT88MQYIds-zyZm1cuOdAOufJxd3cEEbJfa3cT1fBoi-TGa28qbq9DSzbkhib_XqVrl0nlICilIC1lAFmPVAU6c3XUp0p3funUs7nGkWkGrKgys9jWg-SKZjAk15OxOTpNBrORz26FuU/s400/Table+and+Seat+Decorated+in+Pyro-Carving.jpg" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;">Däremot är jag inte säker på att jag tänker tillverka den här biblioteksmöbeln — fast när jag ändå är i farten kanske jag snickrar ihop den.<br /></span></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-9497383908347520572010-04-15T21:31:00.018+02:002010-04-15T21:42:28.450+02:00Gummigutta, en sagolik häxa<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf2GNq6YA0vHXQf3RIbRaB5yunAhL83xwuNKey1nuaP6ZHiwQWb_fEpfOWb9taAl3RCR0eIrt0UKthyphenhyphenrbwJUQphBHkRhyphenhyphenWbjHbV-FRe0POy3cJs2FEVjG5RDPXPTVh3CXYBm1ABk8EqWc/s1600/samuel.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 268px; FLOAT: right; HEIGHT: 394px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460450742647419554" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf2GNq6YA0vHXQf3RIbRaB5yunAhL83xwuNKey1nuaP6ZHiwQWb_fEpfOWb9taAl3RCR0eIrt0UKthyphenhyphenrbwJUQphBHkRhyphenhyphenWbjHbV-FRe0POy3cJs2FEVjG5RDPXPTVh3CXYBm1ABk8EqWc/s400/samuel.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;color:#006600;">I det samma hördes en pipig röst från ett fönster i andra våningen.<br />— Så sagolikt snyggt! Säkert snyggaste sång Samuel skådat.<br />Flickorna tittade upp och fick se ett lustigt litet ansikte i fönstret.<br />— Vem är de? sa Ettan. Han ser precis ut som en... som en sopprot.<br />— Just precis, sa Rabaldus. Det är ackurat vad han gör, och han heter Samuel Sopprot. En trevlig prick.<br />— Så skojigt han talade, sa Tvåan.<br />— Jojo, det är en särskild historia med den saken. Han kan bara säga ord som börjar med "s". Och så kan han spela esskornett.<br /><br /><br /><br /><span style="color:#333300;">När jag för lite se'n ägnade mig åt ord som började på för, och jag försökte pyssla ihop begripliga meningar med bara "för-ord", kom jag att tänka på Samuel Sopprot i Carsten Ströms böcker om Gummigutta.<br />Carsten Ström (1913-1995) var konstnär, grafiker och keramiker. De fyra böckerna om Gummigutta skrev och illustrerade han från början till sin dotter Cajsa.<br />Jag har de tre första böckerna, och jag läste om dem flera gånger, senare läste jag dem högt för lågstadiebarn, som alla älskade dem lika mycket som jag.<br />Det är inte alla barnböcker som håller måttet när man läser om dem som vuxen — men när jag nu plockade fram dem för att åter läsa dem, tycker jag lika mycket om dem som första gången jag läste böckerna.<br /></span></span><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3vD0nFIPLqhcIeVGVODmwHTYhd0XG5YHcDA0F9zsJX1-iNNDYDlwCNsoWjcI6w99hgETg9BRZVGzHZT334NmbJCR0dwZs9yEj3ysLqLRvfXqjocqIk6gwsD7_YbC8euXID7iRmelJkbo/s1600/002.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 323px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460450481147663634" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3vD0nFIPLqhcIeVGVODmwHTYhd0XG5YHcDA0F9zsJX1-iNNDYDlwCNsoWjcI6w99hgETg9BRZVGzHZT334NmbJCR0dwZs9yEj3ysLqLRvfXqjocqIk6gwsD7_YbC8euXID7iRmelJkbo/s400/002.jpg" /></a> <span style="font-size:130%;color:#006600;">— Ska Samuel spela "Sommarens sista solros"? Särdeles söt sak.<br />— Ja, ja, ropade flickorna.<br />Samuel försvann och kom tillbaka med en vackert guldglänsande trumpet.<br />—Samuel spelar, sa han, småflickorna samt Svartskägg sjunger!<br /></span><br /><div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibvbwN1sFMx7JSpVhc2XU-U5kuZ2kOphKsQqg-PsKpGn7DlEamLoascYxhMDbkKmFCXUH7WZ1hyA-k1GI3QvbYjwE2gL1mSnliRkRkg8P1DX65XAem1WnPr9zhJEsqZIVljl3PGewYf6c/s1600/I+r%C3%B6da+soffan,+1949.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 315px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460450326999075954" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibvbwN1sFMx7JSpVhc2XU-U5kuZ2kOphKsQqg-PsKpGn7DlEamLoascYxhMDbkKmFCXUH7WZ1hyA-k1GI3QvbYjwE2gL1mSnliRkRkg8P1DX65XAem1WnPr9zhJEsqZIVljl3PGewYf6c/s400/I+r%C3%B6da+soffan,+1949.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#333300;"> I röda soffan, 1949<br />en av Carsten Ströms målningar som jag hittat på nätet</span><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcKLhKbGp4L3BPTXF_ZWMhiR9if-eXw_ilsXW_kYW3TUtfBl90f1vNf-7uOB-bTFARKzYRoJo4xtiWDboSxkG6pqwS_SwsPHFabu6IzE51gDCCkeUqrqej09i5AN5pPOy41sG9rPjWJVU/s1600/alla.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 284px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5460450153146017474" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcKLhKbGp4L3BPTXF_ZWMhiR9if-eXw_ilsXW_kYW3TUtfBl90f1vNf-7uOB-bTFARKzYRoJo4xtiWDboSxkG6pqwS_SwsPHFabu6IzE51gDCCkeUqrqej09i5AN5pPOy41sG9rPjWJVU/s400/alla.jpg" /></a><span style="font-size:130%;color:#333300;"> Gummiguttas nya hus, 1954<br />Gummigutta och blåbärsmaskinen, 1955<br />Gummiguttas sällsamma resa, 1956<br />Gummigutta och Svarta Hatten, 1959<br />Tio gammaldags sagor, 1960</span><br /><div> </div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-42185971847760855792010-04-10T21:40:00.015+02:002010-04-10T21:58:27.534+02:00Lördag med Gutenberg<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI9tOWRzIB9wg9e0VDkirEobPpgb_HhuriotO7iMmlKxXCn_pBKhpvSXTSprC5-VxUA7_sqHeL7AScPBQTudDysD4LFPIGZN9IMJrbhDi0gpPnv5PNDGfIqE5pXoKdAta4n4c6NnreW50/s1600/423.%E2%80%94Head-shaped+vase.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 396px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458598103320072946" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI9tOWRzIB9wg9e0VDkirEobPpgb_HhuriotO7iMmlKxXCn_pBKhpvSXTSprC5-VxUA7_sqHeL7AScPBQTudDysD4LFPIGZN9IMJrbhDi0gpPnv5PNDGfIqE5pXoKdAta4n4c6NnreW50/s400/423.%E2%80%94Head-shaped+vase.jpg" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdbBnNO1uM4szcI3U5oQsc6qI7CXMP5AmYRtVB4E0Pbx4TGIEOyOH7A97ozTdtJgdSbp2RgFEIMQum8DR5fvwH9zJvq-TVTjN9c-WuNgDhPAaYKYKMtZJwCSFN5lN4YIgZGde-MY8wb3w/s1600/412.+Engraved+designe.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 113px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458597943257866658" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdbBnNO1uM4szcI3U5oQsc6qI7CXMP5AmYRtVB4E0Pbx4TGIEOyOH7A97ozTdtJgdSbp2RgFEIMQum8DR5fvwH9zJvq-TVTjN9c-WuNgDhPAaYKYKMtZJwCSFN5lN4YIgZGde-MY8wb3w/s400/412.+Engraved+designe.jpg" /></a> </div><div></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">.</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Man behöver ju inte vara kruk-makare för att fascineras av kru-korna som man funnit i Mississippis dalgång. Boken med det pampiga namnet "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/31907">Ancient Pottery of the Mississippi Valley</a>, Fourth Annual Report of the Bureau of Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution, 1882-83, Government Printing Office, Washington, 1886, pages 361-436" av William H. Holmes är rikligt illustrerad, och inspirerar mig till arbeten i andra material än lera.</span></div><div><br /><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDwotmwz_aqvbmkJf69AkKT8vIsT3xTOr3cjIDQyJL9AyQdDd6SW9ocHbwg1Norl4tCJT3YvUdCBy93zTkZHjKwci8LyO3GTSBCpYutg1tOtZ7rdAlP0ACyUxyjxnDesVgW_lwzcYyYic/s1600/462.%E2%80%94Painted+design..jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 144px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458597757227818466" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDwotmwz_aqvbmkJf69AkKT8vIsT3xTOr3cjIDQyJL9AyQdDd6SW9ocHbwg1Norl4tCJT3YvUdCBy93zTkZHjKwci8LyO3GTSBCpYutg1tOtZ7rdAlP0ACyUxyjxnDesVgW_lwzcYyYic/s400/462.%E2%80%94Painted+design..jpg" /></a><br /><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5B_JmEGNWkefJgb7V6tqmKDmCRJM31_F0lxzy3TQAgWcNi6iI3U3-twgb3YDmZKaEXyMhdiBYipGNLgV8QQWqd1EbxRmIkzD5CvP9Zv_QoecabYX9m4tcZAt_uBrpTGFgpcIQlpf7p28/s1600/ill_077.png"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 268px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458597316940361650" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5B_JmEGNWkefJgb7V6tqmKDmCRJM31_F0lxzy3TQAgWcNi6iI3U3-twgb3YDmZKaEXyMhdiBYipGNLgV8QQWqd1EbxRmIkzD5CvP9Zv_QoecabYX9m4tcZAt_uBrpTGFgpcIQlpf7p28/s400/ill_077.png" /></a><br /></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;"></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Jag är ingen operafantast — men en bok lå-ter ju inte, och jag kan inte motstå illustra-tionerna i "<a href="http://www.gutenberg.org/etext/31880">Physiology of The Opera</a>" av John H. Swaby, en bok från 1852. Dessutom visar en snabb titt i boken att den är rolig.<br /></span><br /><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5WkE2NWc1mbBNGSCY5vD_4h-L-cS0bUa52MpNMOCVux5CBAQOnfK-XkKLaviIjartyibWIx62Wux4dFwG2c1gTc1ojGzi31dJ0JpRWzTiNZw-Z1spk5JWIjxz_q3-VqnZm_q8P4C-YZQ/s1600/ill_079.png"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 323px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458597097199503186" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5WkE2NWc1mbBNGSCY5vD_4h-L-cS0bUa52MpNMOCVux5CBAQOnfK-XkKLaviIjartyibWIx62Wux4dFwG2c1gTc1ojGzi31dJ0JpRWzTiNZw-Z1spk5JWIjxz_q3-VqnZm_q8P4C-YZQ/s400/ill_079.png" /></a><span style="font-family:courier new;font-size:130%;color:#000099;"> THE Tenor is a small man, seldom exceeding the medium height. His voice is, comparatively speaking, a small voice, and consequently not likely to issue from over-grown lungs. His proportions are, or at least ought to be, as symmetrical as possible. His hair, nine times out of ten, is black, and always curls.<br /><br />Sometimes the tenor is seen riding out with the prima donna, with whom he is nearly always a favorite. He is the gentleman who makes himself useful in assisting her to destroy time; he performs for her those thousand and one little delicate attentions for which all women are so truly grateful; and then he sings with her every night those sentimental duos, that necessarily produce their effect upon the feminine bosom.<br /></span><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzMXUjnmFyn3repcXxebU52HxeTYrmOcmTSuXyzbTd2rOxqZrHEods-HgPewiTYc7GWvEnD02Jea9QhC9zt3ySYP0x8o-4_c1808t7vdyUx6rKXlOhzKIf5rMhChwshL8stCka0NjiZPI/s1600/ill_036.png"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 226px; FLOAT: left; HEIGHT: 332px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458596584092273490" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzMXUjnmFyn3repcXxebU52HxeTYrmOcmTSuXyzbTd2rOxqZrHEods-HgPewiTYc7GWvEnD02Jea9QhC9zt3ySYP0x8o-4_c1808t7vdyUx6rKXlOhzKIf5rMhChwshL8stCka0NjiZPI/s400/ill_036.png" /></a><br /><br /></div><br /><br /><br /><br /><br /><div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-87588771279756517562009-07-14T19:45:00.002+02:002009-07-14T19:49:05.559+02:00Slutet på första boken<span style="font-size:130%;color:#003333;">Här kommer äntligen slutet på första boken. Eftersom det kan vara trixigt att förstå var dagens text börjar så lägger jag ut den både här och på rätt ställe i texten (13 maj) - och ta'r så småningom bort det här inlägget.<br /><br />De utlovade fördjupningarna av blommor och litteratur får jag återkomma till när jag kommit ikapp livet. Så talar den sanne optimisten!</span><br /><span style="font-size:130%;color:#003333;"></span><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">KAPITEL XX<br /><br />Sidan 137:<br />... Charlie Sloane dared Arty Gillies to jump over it, and Arty did because he wouldn't take a dare.<br /><br />K. L-J. sidan 181:<br />... och Charlie Sloane sa att Arty Gillies inte vågade hoppa över den, och då var ju naturligtvis Arty tvungen att göra det, fastän han blötte ner sitt ena byxben.<br /><br />KAPITEL XXI<br />har av någon anledning blivit omstuvat, och några stycken saknas hos K. L-J. Bortsett från att hon kallar "layer cake" för piggvinstårta så är hennes översättning av vad som bjöds på till te, riktigt bra.<br /><br />Sidan 147:<br />"I'm sure that the piece of the one you made that we had for lunch in Idlewild two weeks ago was perfectly elegant."<br /><br />K. L-J. sidan 189:<br />Jag försäkrar att den där biten vi nyligen hade med oss till Näktergalsro och som du själv hade gjort, var alldeles överdådig. Och degrand tycker <em>jag</em> bara smakar bra.<br /><br />Även när det gäller att garnera piggvinstårtor ger hon privata anvisningar.<br /><br />Sidan 148:<br />Anne, flushed with delight, clapped it together with layers of ruby jelly and, in imagination, saw Mrs. Allan eating it and possibly asking for another piece!<br /><br />K. L-J. sidan 190:<br />Anne var röd i ansiktet av förtjusning, klöv den försiktigt, bredde ett lager av purpurrött gelé emellan, glaserade den, stack ned alla mandlarna, varav piggvinstårtan fått sitt välklingande namn, och såg i andanom fru Allan äta den och möjligen begära "en liten bit till", för så utmärkt smakade det.<br /><br />KAPITEL XXII<br /><br />Sidan 153:<br />...sitting on the big red-sandstone slab at the kitchen door with her tired curly head in Marilla's gingham lap.<br /><br />K. L-J. sidan 197:<br />... satte sig på den stora röda sandstenshällen utanför köksdörren och lade sitt trötta krushuvud i Marillas hemvävda blårutiga sköte.<br /><br />är det inte egendomligt att hon låter så många tyger bli hemvävda, men när det verkligen stod i texten att hennes grå kappa var hemgjord då kom det inte med!<br /><br />KAPITEL XXIV<br /><br />Sidan 162:<br />I'm in two dialogues—'The Society for the Suppression of Gossip' and 'The Fairy Queen.<br /><br />K. L-J. sidan 211:<br />Jag är med i två dialoger och så i "Älvdrottningen".<br /><br />KAPITEL XXV<br /><br />När Matthew inser att Anne är avvikande klädd beslutar han sig för att ge Anne en klänning i julklapp. I båda svenska böckerna går han då till fru Lynde för att be om hjälp med att skaffa en snygg klänning. I den engelska versionen försöker han först, utan framgång, att på egen hand skaffa en klänning. Jag kan inte låta bli att bifoga den texten därför att den är så bra.<br /><br />The very next evening Matthew betook himself to Carmody to buy the dress, determined to get the worst over and have done with it. It would be, he felt assured, no trifling ordeal. There were some things Matthew could buy and prove himself no mean bargainer; but he knew he would be at the mercy of shopkeepers when it came to buying a girl's dress.<br /><br />After much cogitation Matthew resolved to go to Samuel Lawson's store instead of William Blair's. To be sure, the Cuthberts always had gone to William Blair's; it was almost as much a matter of conscience with them as to attend the Presbyterian church and vote Conservative. But William Blair's two daughters frequently waited on customers there and Matthew held them in absolute dread. He could contrive to deal with them when he knew exactly what he wanted and could point it out; but in such a matter as this, requiring explanation and consultation, Matthew felt that he must be sure of a man behind the counter. So he would go to Lawson's, where Samuel or his son would wait on him.<br /><br />Alas! Matthew did not know that Samuel, in the recent expansion of his business, had set up a lady clerk also; she was a niece of his wife's and a very dashing young person indeed, with a huge, drooping pompadour, big, rolling brown eyes, and a most extensive and bewildering smile. She was dressed with exceeding smartness and wore several bangle bracelets that glittered and rattled and tinkled with every movement of her hands. Matthew was covered with confusion at finding her there at all; and those bangles completely wrecked his wits at one fell swoop.<br /><br />"What can I do for you this evening, Mr. Cuthbert?" Miss Lucilla Harris inquired, briskly and ingratiatingly, tapping the counter with both hands.<br /><br />"Have you any—any—any—well now, say any garden rakes?" stammered Matthew.<br /><br />Miss Harris looked somewhat surprised, as well she might, to hear a man inquiring for garden rakes in the middle of December.<br /><br />"I believe we have one or two left over," she said, "but they're upstairs in the lumber room. I'll go and see." During her absence Matthew collected his scattered senses for another effort.<br /><br />When Miss Harris returned with the rake and cheerfully inquired: "Anything else tonight, Mr. Cuthbert?" Matthew took his courage in both hands and replied: "Well now, since you suggest it, I might as well—take—that is—look at—buy some—some hayseed."<br /><br />Miss Harris had heard Matthew Cuthbert called odd. She now concluded that he was entirely crazy.<br /><br />"We only keep hayseed in the spring," she explained loftily. "We've none on hand just now."<br /><br />"Oh, certainly—certainly—just as you say," stammered unhappy Matthew, seizing the rake and making for the door. At the threshold he recollected that he had not paid for it and he turned miserably back. While Miss Harris was counting out his change he rallied his powers for a final desperate attempt.<br /><br />"Well now—if it isn't too much trouble—I might as well—that is—I'd like to look at—at—some sugar."<br /><br />"White or brown?" queried Miss Harris patiently.<br /><br />"Oh—well now—brown," said Matthew feebly.<br /><br />"There's a barrel of it over there," said Miss Harris, shaking her bangles at it. "It's the only kind we have."<br /><br />"I'll—I'll take twenty pounds of it," said Matthew, with beads of perspiration standing on his forehead.<br /><br />Matthew had driven halfway home before he was his own man again. It had been a gruesome experience, but it served him right, he thought, for committing the heresy of going to a strange store. When he reached home he hid the rake in the tool house, but the sugar he carried in to Marilla.<br /><br />"Brown sugar!" exclaimed Marilla. "Whatever possessed you to get so much? You know I never use it except for the hired man's porridge or black fruit cake. Jerry's gone and I've made my cake long ago. It's not good sugar, either—it's coarse and dark—William Blair doesn't usually keep sugar like that."<br /><br />"I—I thought it might come in handy sometime," said Matthew, making good his escape.<br /><br />Sidan 167:<br />I believe a nice rich brown would just suit Anne,...<br /><br />K. L-J. sidan 215:<br />Jag tror, att något vackert mossgrönt skulle passa Anne,...<br /><br />Det låter som om K. L-J. hade bättre färgsinne än Montgomery. Säkert passade Anne bättre i mossgrönt än i brunt, men det är väl trots allt språksinne, snarare än färgsinne, man bör ha som översättare?<br /><br />KAPITEL XXVI<br /><br />A. D. har skurit bort hela kapitlet och K. L-J. en bit i början av det.<br /><br />Sidan 174:<br />You've been thirteen for a month,...<br /><br />K. L-J. sidan 222:<br />Du har ju varit tretton år i två månader,...<br /><br />SLARVIGT!<br />Slarvigt är det också att översätta three miles med tre mil! (sidan 175 respektive 224).<br /><br />Sidan 177:<br />I told her about the Haunted Wood, but she said we went the wrong way about it in that.<br /><br />K. L-J. sidan 225/226:<br />Jag berättade för henne om spökskogen och då sa hon, att sådant inte var bra - för - ja, jag vill minnas att hon sa <em>hönshjärnor</em>... Vad tycker du?<br /><br />Slutet av kapitlet oöversatt.<br /><br />KAPITEL XXIX<br /><br />Sidan 192:<br />... repeating aloud the battle canto from MARMION—which had also been part of their English course the preceding winter and which Miss Stacy had made them learn off by heart—and exulting in its rushing lines and the clash of spears in its imagery. When she came to the lines<br /><br /> The stubborn spearsmen still made good Their dark impenetrable wood,<br /><br />she stopped in ecstasy to shut her eyes that she might the better fancy herself one of that heroic ring.<br /><br />K. L-J. sidan 244:<br />...läsande högt för sig själv ett stycke ur "Macbeth". De hade fått göra bekantskap med Shakespeare i skolan förra vintern, och den engelske skalden hade gjort ett mäktigt intryck på Anne, som lärt sig ganska mycket av skådespelen utantill. När hon kom till raderna:<br /><br />Frukta ej,<br />Förr'n Birnams skog går fram mot Dunsinan,<br />Upp, upp, till vapen!<br /><br />slöt hon hänfört ögonen för att bättre kunna föreställa sig den framryckande krigarskaran med de gröna grenarna i händerna.<br /><br />Nog är det en viss skillnad på att lära sig saker utantill därför att läraren kräver det, och att göra det därför att det gjort ett djupt intryck på en. Och varför byta ut Scotts Marmion mot Shakespear?<br /><br />Mer slarv, sidan 194:<br />As Charlottentown was thirty miles away...<br /><br />K. L-J. sidan 247:<br />Som det var trettio kilometer till Charlottentown...<br /><br />Visserligen är det på dagens vägar inte mer än 38 km mellan Cavendish (bokens Avonlea) och Charlottentown, men står det "thirty miles så ska det antingen stå trettio engelska mil eller fyrtioåtta kilometer!<br /><br />Sidan 196:<br />... knitted lace.<br /><br />K. L-J. sidan 249:<br />virkade spetsar.<br /><br />Sidan 196:<br />There were thousands of people there, Marilla. It made me feel dreadfully insignificant.<br /><br />K. L-J. sidan 249:<br />Åh, där var väl många tusen, Marilla, och själv kände jag mig så väldigt obetydlig - fastän jag hade min nya kappa.<br /><br />KAPITEL XXX<br /><br />Sidan 201:<br />Miss Stacy caught me reading Ben Hur in school yesterday afternoon when I should have been studying my Canadian history. Jane Andrews lent it to me. I was reading it at dinner hour, and I had just got to the chariot race when school went in. I was simply wild to know how it turned out—although I felt sure Ben Hur must win, because it wouldn't be poetical justice if he didn't -...<br /><br />K. L-J. sidan 256:<br />Fröken Stacy kom på mig när jag satt och läste "Onkel Toms stuga" i går eftermiddag i skolan, då jag egentligen skulle ha läst på min historieläxa. jag fick låna den av Jane Andrews. Jag hade den under middagsrasten, och jag läste just om den där lilla lustiga negerflickan Topsy när lektionen började. Och då var jag så väldigt intresserad av henne...<br /><br />På sidan 204 räknas de elever upp som ska läsa för att komma in på seminariet. kanske är det bara ett misstag att Charlie Sloane har fallit bort hos K. L-J., sidan 260.<br /><br />Sidan 204:<br />... behind the pages of her uplifted Latin grammer.<br /><br />K. L-J. sidan 260:<br />... bakom den uppslagna naturläran.<br /><br />Sidan 205:<br />... Anne was opening her Caesar.<br /><br />K. L-J. sidan 261:<br />... Anne slog upp sin franska läsebok.<br /><br />KAPITEL XXXI<br /><br />Sidan 211:<br />I've grown two inches this summer,...<br /><br />K. L-J. sidan 269:<br />Jag har vuxit två och en halv centimeter nu i sommar,...<br /><br />Ett par rader längre ned:<br />That dark green is so pretty...<br /><br />Den mörkvioletta är så söt,...<br /><br />Jag har börjat tvivla på att det var K. L-J's väl utvecklade färgsinne som fick henne att ändra färgerna på Annes kläder. Här får hon äntligen ett grönt plagg - och då låter hon det bli violett!<br /><br />KAPITEL XXXII<br /><br />Sidan 219:<br />... whether I passed or not.<br /><br />K.L-J. sidan 279:<br />... att jag är kuggad med glans.<br /><br />Sidan 221:<br />... as fair and bright and beautiful as maidenhood might desire.<br /><br />K. L-J. sidan 281:<br />... så ljusa och skira och vackra, som någonsin en ung flicka på sexton år kunde önska sig.<br /><br />Det här är ett av de ställen som satt myror i huvudet på mig. Anne kom till Grönkulla,när hon var elva år gammal, nu har det gått fyra år och hon kan rimligtvis inte vara mer än femton år.<br /><br />KAPITEL XXXIII<br /><br />Sidan 221:<br />... were of pale green art muslin.<br /><br />K. L-J. sidan 284:<br />... var av tunnaste muslin, vit botten med gröna rutor.<br /><br />Hur K. L-J. kunde veta att en människa var från Chicago när det på engelska står American, det övergår mitt förstånd:<br />When the concert was over, the stout, pink lady—who was the wife of an American millionaire—took her under her wing, (sidan 227)<br /><br />När festen var slut tog den tjocka ljusröda damen - som var gift med en miljonär från Chicago - henne under sina vingars skugga...<br /><br />KAPITEL XXXIV<br /><br />Sidan 230:<br />Anne sat down on Marilla's gingham lap, took Marilla's lined face between her hands,...<br /><br />K. L-J. sidan 293:<br />Anne satte sig ned på Marillas knä - den hemvävda bomullsklänningen for inte illa därav! - tog Marillas fårade ansikte mellan sina händer...<br /><br />Sidan 234:<br />Anne blushed and admitted she was thinking of it.<br /><br />K. L-J. sidan 299:<br />Den frågan är alldeles för tidigt väckt,sa Anne och rodnade.<br /><br />KAPITEL XXXVII<br /><br />Sidan 249:<br />People called him my beau.<br /><br />K. L-J. sidan 318:<br />Ja, vi var hemligt förlovade.</span>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-23079691200292749052009-06-04T18:40:00.002+02:002009-06-04T18:43:58.773+02:00Information<div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0NLdajTNgrieeYAehcRbE70RDbl6dwQR37fWmweXQUDP6X1XWB-ojfaOjXNMye89DV-t3tOKWby8O9ngjLKHkBHf4iEQWE4SPpfAWNdRvdMU_fzyrI6X7yukpRZ2NSLB4KA3ufDP7epk/s1600-h/f%C3%B6rsta+omslaget.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 265px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5343513235890382434" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0NLdajTNgrieeYAehcRbE70RDbl6dwQR37fWmweXQUDP6X1XWB-ojfaOjXNMye89DV-t3tOKWby8O9ngjLKHkBHf4iEQWE4SPpfAWNdRvdMU_fzyrI6X7yukpRZ2NSLB4KA3ufDP7epk/s400/f%C3%B6rsta+omslaget.jpg" /></a> <span style="color:#333300;">Anne of Green Gables first edition cover. </span></div><div align="center"><span style="color:#333300;">Bild från Wikipedia</span></div><p><span style="font-size:130%;color:#003300;">Det var riktigt roligt att läsa igenom vad jag skrev om översättningen av Anne böckerna för många år se'n. En del av det jag inte visste nu har jag listat ut under åren, men naturligtvis glömt att föra in det i texten – så jag kommer att återkomma efterhand med mina insikter. En del har jag tagit reda på genom att fråga bättre bevandrade vänner eller genom att läsa och slå upp sån't som varit oklart. Annat har jag lärt mig genom "The Annotated Anne of Green Gables" sammanställd av Wendy E. Barry, Margareth Anne Doody och Mary E. Doody Jones. En bok som kan vara intressant också för dem som inte är Anne-fantaster, eftersom man lär sig mycket om P.I.E. och tiden då Anneböckerna utspelar sig.</span></p><div align="center"></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-91529744290018113922009-05-13T22:59:00.016+02:002009-07-14T19:51:00.600+02:00Anne på Grönkulla<div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAzL7-NGpmRkBdrAj-nHLPV79xZySwJZDajZ3Rq3v6fk6j7JwiSIGTYTmu7bLioYeV3EuwRHT1IePMBt4V0m6xnI0nEqqUP-ARVxtfypxH0LmfEAGo-jwMUY0ihSVxvhWobG1rkNrd7Ag/s1600-h/impatiens.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 338px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342822088183886578" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAzL7-NGpmRkBdrAj-nHLPV79xZySwJZDajZ3Rq3v6fk6j7JwiSIGTYTmu7bLioYeV3EuwRHT1IePMBt4V0m6xnI0nEqqUP-ARVxtfypxH0LmfEAGo-jwMUY0ihSVxvhWobG1rkNrd7Ag/s400/impatiens.jpg" /></a> <span style="color:#000066;">Ladies' eardrops bild från Wikipedia</span><span style="color:#ffffff;"><span style="font-size:130%;">0</span> </span></div><div align="center"><span style="color:#ffffff;"><br /></span><span style="font-size:130%;color:#990000;">Kapitel I - XVI </span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;color:#990000;">nu till och med kapitel XIX</span></div><p><span style="font-size:130%;color:#000066;">Äntligen kommer här den genomgång av över-sättningen av Anne på Grönkulla som jag lovade en del av er att lägga ut för mer än ett år sedan.<br />Jag skrev det ursprungligen i brevform till en väninna och här har jag rensat bort det mest personliga samt en del felaktigheter. Eftersom jag gjort det för mitt eget höga nöjes skull så vill jag framhålla att det är mina subjektiva synpunkter jag redovisar. Jag har inga som helst ambitioner att vara vetenskaplig, många gånger har jag inte ens belägg för mina synpunkter utan följer min intuition.<br /><br />Det är rätt många sidor och jag kommer att lägga ut materialet i omgångar.<br /><br />De tre böcker jag jämförde var:<br /><br />Anne of Green Gables av L. M. Montgomery<br />Harrap 1976<br /><br />Anne på Grönkulla av L. M Mongomery<br />översatt av Karin Lidfors-Jensen och bearbetad av Britt G. Hallquist.<br />Gleerups förlag 1955<br /><br />Anne på Gröntorpa av L. M. Montgomery<br />översatt av Aslög Davidson.<br />B. Wahlströms Förlagstryckeri 1941.</span><br /></p><span style="color:#000066;"><br /><p><br /><span style="font-family:verdana;">Solveig,<br /><br />Den här läsningen har varit oerhört intressant, men jag måste erkänna att det känns lite svårt att upptäcka att någonting inte är fullt så bra som jag alltid ansett!<br />Det märkliga är ju att trots alla fel och utsmyckningar så förmedlar Karin Lidfors-Jensens översättningar ändå samma stämningar som originalet. Aslög Davidson som är mycket mer korrekt har förlorat mycket av friskheten i sin Anne på Gröntorpa. Kanske till stor del därför att den är så hårt beskuren. Alla kapitel som inte för handlingenframåt är helt radikalt bortskurna. Således har A. D. utelämnat kapitlet där Anne färgar håret grönt, det kapitlet där hon ramlar ned från ett tak och bryter foten och det kapitel där Anne och hennes vänner dramatiserar Tennysons Elaine.<br />Jag märker när jag läser igenom vad jag skrivit att mina kommentarer blivit glesare på slutet. Det beror dels på tidsbrist, men också på att det inte finns så mycket att säga som inte redan är sagt. Till slut blir det ju mest upprörda utrop, som inte är speciellt konstruktiva eller meningsfulla. Jag har inte heller brytt mig om att anmärka på de många ställen där K. L-J. har bidragitmed enstaka tillägg. Till exempel när engelska texten säger "ett överkast" och svenskan säger "ett vitt överkast"<br /><br />Lite synd är det också att man i den svenska boken inte brytt sig om att ta' med tillägnan. "To the memory of my father and mother" står det i Anne of Green Gables. Dessutom står det på titelbladet:<br />The good stars met in your horoscope,<br />Made you of spirit and fire and dew.<br />Browning<br /><br />Sådana små detaljer tycker jag säger så mycket om författaren att det är trist när de ramlar bort. Jag känner inte till tillräckligt mycket om Browning för att veta om ovanstående citat finns i svensk översättning, i så fall borde det ju ha kommit med.<br />Det finns andra citat i boken som jag inte känner igen, men du kan säkert hjälpa mig – tack!</span></span><br /></p><br /><div align="left"><span style="font-family:georgia;font-size:130%;color:#000066;">Redan i första meningen kommer ett exempel på K. L-J's godtyckliga översättningar av växtnamn</span></div><br /><div align="left"><span style="font-family:georgia;font-size:130%;color:#000066;">... fringed with alders and ladies' eardrops,</span></div><br /><div align="left"><span style="font-family:georgia;font-size:130%;color:#000066;">Ladies' eardrops är förvisso inte lätt att hitta i ett lexikon, men då tycker jag att det är ärligare att som A. D. helt hoppa över denna växt än att som K. L-J. kalla den för ormbunke. I gamla härliga WEBSTER'S PRACTICAL DICTIONARY, popular edition, tryckt 1906 finner jag: "Eardrop, the auricula, a kind of primrose."<br />På senare år har jag förstått att det är <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Impatiens_capensis">Impatiens capensis</a> som avses.</span></div><br /><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#000066;">Några meningar längre senare, också på sidan sju står:<br />... knitting "cotton warp" quilts ...</span></div><span style="font-size:130%;color:#000066;"><div align="left"><br />K. L-J översätter:<br />... sticka täcken av ljusvekegarn ...<br /><br />A. D. :<br />... sticka sängöverkast av bomullsgarn ...</div><br /><div align="left">Nog tycker jag att båda översättningarna kan passera. Det som alltid har förbryllat mig när jag läst "Anne böckerna" är att dessa täcken stundom är vita och stundom färgglada, ibland stickade och dessemellan virkade.<br /><br />Jag minns att jag redan som barn reagerade över beskrivningen av Marilla – utan kroklinjer, för mig innebar det att hon var rak i motsatt till puckelryggig.<br /><br />Marilla was a tall thin woman, with angles and without curves;<br /><br />K. L-J. sidan 7:<br />Marilla var en lång mager kvinna med vassa kanter och utan kroklinjer.</div><br /><div align="left">A. D. sidan 10:<br />Marilla var en lång, mager kvinna, kantig och utan kurvor;<br /><br />KAPITEL II<br /><br />När de gäller de engelska måttenheterna har A. D. gjort det enkelt för sig genom att aldrig räkna om till kilometer eller centimeter. K. L-J. har försökt att räkna om miles till kilometer, utan att för den skull komma särskilt nära. Det närmaste hon kommer är nog när hon får 8 miles att bli 14 km. Tum och centimeter återkommer jag till.<br /><br />På sidan 15 står:<br />... very ugly dress of yellowish white wincey.<br /><br />K. L-J. sidan 15:<br />... mycket ful klänning av grågult, hemvävt ylle.<br /><br />A. D. sidan17:<br />... mycket ful gulvit ylleklänning.<br /><br />K. L-J. har konsekvent ändrat färgerna på alla kläder i boken, så den här grå gula färgen kommer ovanligt nära originalet. Det jag reagerar inför är ordet hemvävt. Wincey är ju egentligen halvylle, men så petig får man kanske inte vara.<br />Att tyget knappast kan ha varit hemvävt tycker jag styrks av följande mening på sidan 18:<br />A merchant in Hopetown last winterdonated three hundred yards of wincey to the asylum.<br />Detta alltså sagt om ovan beskrivna klänningstyg. I den meningen har för övrigt K. L-J. översatt wincey med "verken". Det är ju helt korrekt även om ordet verken knappast ingår i var mans ordförråd i dag. Jag var tvungen att plocka fram SVENSKA SPRÅKETS ORDLISTA tryckt 1891 för att överhuvudtaget hitta ordet.<br /><br />Sidan 18:<br />... and kid gloves and boots.<br /><br />K.L-J. sidan 18:<br />... och gredelina handskar och bruna knäppkängor.<br /><br />A. D. sidan 21:<br />... och mockahandskar och fina skor.<br /><br />Att K. L-J. lagt till en del, är ingen engångsföreteelse, och det finns det som är värre än ovanstående.</div><br /><div align="left">Det råder väl delade meningar om huruvida man ska översätta ortsnamn eller ej. Jag kan se både nack-delar och fördelar i båda uppfattningrna. Men vilken linje man än väljer, tycker jag att man ska hålla fast vid den. K.L-J. har översatt vissa namn, men låtit andra namn vara. En del är ju omöjliga att översätta, men det ger inget gott helhetsintryck, när man varvar engelska och svenska ortsnamn. Om White Sands översätts med Vitsand, så tycker jag gott att Newbridge kan få heta Nybro. Frågan är om man kan tillåta Bright River att bli Klarälven?<br />Lite svårt är det kanske att förstå, hur Orchard Sloap (Dianas hem) har kunnat bli Tallbacken i K. L-J's översättning. Nu måste jag i sanningens namn säga att jag, fast jag grunnat en hel del över just det gårdsnamnet, har svårt att komma på något bättre. Felet med Tallbacken är att inte ger samma vision som Orchard Sloap. En översättning, anser jag, måste kunna frammana samma bilder och känslor hos läsaren som originalet skulle göra.<br />Ännu svårare blir det, när Annes romantiska och fantasifulla namn på platser och föremål kommer in i handlingen.<br /><br />Sidan 22:<br />... the White Way of Delight.<br /><br />K. L-J. sidan 23:<br />... Ljuvlighetens vita väg.<br /><br />A. D. sidan 26:<br />... Glädjens vita väg.<br /><br />Sidan 23:<br />... the Lake of Shining Waters.<br /><br />K. L-J. sidan24:<br />... Mörka speglande vågen.<br /><br />A. D. Speglande vattnets sjö.<br /><br />KAPITEL IV<br /><br />Sidan 33:<br />... she had an uncomfortable feeling that while this odd child's body might be there at the table, her spirit was far away in some remote airy cloudland, borne aloft on the wings of imagination.<br /><br />K. L-J. sidan 39:<br />...hon hade en obehaglig förnimmelse av att medan detta underliga barns kropp satt och doppade rågskorpor i kaffe, svavade dess själ på fantasins vingar i fjärran rymder, dit ingen annan hittade.<br /><br />A. D. sidan 42:<br />... hon fick en obehaglig känsla av at det underliga barnets kropp visserligen befann sig vid bordet men att hennes själ på fantasinens vingar svavat bort i någon fjärran, luftig rymd.<br /><br />Att K. L-J. har lagt till ett eget slut på meningen tycker jag är helt onödigt. Fast mycket värre anser jag det vara, att hon påstår att Anne doppar rågskorpor i kaffe. Såvitt jag kan erinra mig dricker man inte kaffe på något annat ställe i böckerna, och rågskorpor tror jag är mer svenskt än kanadensiskt. Man kan nog förutsätta att en Grönkullafrukost var tämligen brittisk, och att det således är etnologiskt vilseledande att blanda in skorpor med kaffe. En önskad bieffekt av nöjesläsning är väl ändå att man ska kunna få en och annan kunskap utan att anstränga sig.<br /><br />Sidan 35:<br />... What is the name of that geranium on the window-sill, please?<br />"That's the apple-scented geranium."<br />... May I call it – let me see – Bonny would do – may I call itBonny while I'm here? Oh, do let me!<br /><br />K. L-J. sidan 41:<br />... Vad heter den där Kristi bloddroppen på fönsterbrädet?<br />– Den kallas fuchsia.<br />... Får jag kalla den – vänta lite – Ögonfröjd! Det är lite långt, men det duger ändå. Ack, låt mig få kalla den för Ögonfröjd så länge jag är kvar här!<br /><br />A. D. sidan 45:<br />... Vad heter den där pelargonen i fönstret?<br />– Det är en äppeldoftande pelargon.<br />... Får jag kalla den – få se – Bonny skulle passa bra – får jag kalla den Bonny, så länge jag är kvar här? Å, får jag det?<br /><br />Jag kan inte för mitt liv förstå varför den arma pelargonen inte kunde få fortsätta att vara en pelargon i den svenska översättningen.<br /><br />KAPITEL V<br /><br />Sidan 38:<br />... I think it must have had honeysuckle over the parlour window and lilacs in the front yard and lilies of the valley just inside tha gate.<br /><br />K. L-J. sidan 45:<br />... Det hade bestämt slingrande kaprifolium kring förmaksfönstret och syréneri rabatten nära förstukvisten och blå druvor och luktärter utmed kantlisten.<br /><br />A. D. sidan 49:<br />... Det växte säkert kaprifolium kring förmaksfönstret och syrener på gården och liljekonvaljer alldeles innanför grinden.<br />Det är ganska märkligt att K. L-J. har tyckt det vara nödvändigt att lägga till druvor och luktärter i sin översättning. Vad de stackars borttappade liljekonvaljerna anbelangar, så har just dessa blommor tydligen berett K. L-J. stora problem i hela boken.<br /><br />KAPITEL IX<br /><br />Slarviga översättningar har jag inte mycket till övers för, och slarvigt tycker jag att det är när K. L-J. översätter mountain ash (sidan 57) med bergsask (sidan 70).<br /><br />Sidan 57:<br />... the only flowers there were myriads of delicate "June bells" those shyest and sweetest of woodland blooms,<br /><br />K.L-J. sidan 70/71:<br />De enda blommorna däruppe var oräkneliga mängder av förtjusande liljekonvaljer, den nordameriknska skogens vänaste blomster<br /><br />Detta stycke fattas i A. D's översättning. Det som är förvånande är att när June bells förekommer i kapitel två (sidan 20) har båda översättarna översatt det korrekt med linnea.<br /><br />Sidan 61:<br />... What a pity she is such a dark, homely little thing. Marilla was every day of fifty before the sting had gone out of that memory.<br /><br />K. L-J. sidan 76:<br />... "Så synd att hon ska vara en sådan gulblek liten fuling!" Marilla hade fyllt sina femtio år och – stygnet kändes ännu.<br /><br />A. D. sidan 82:<br />...Så synd att hon är så svartmuskig och ful. Marilla hade passerat de femtio, innan detta minne upphört att smärta henne.<br /><br />Det är väl inte mycket mer att säga än att A. D's översättning kommer närmast originalet.<br /><br />KAPITEL X<br /><br />... who was sitting knitting by her kitchen window.<br /><br />K. L-J. sidan 82:<br />... som satt och stickade ljusvekegarn vid sitt köksfönster.<br /><br />A. D. sidan 88:<br />... som satt och stickade vid sitt köksfönster.<br /><br />K. L-J's översättning låter i mina öron som ett tryckfel.<br /><br />På sidan 67 talas det om June lilies, det är inte alldeles enkelt att hitta i en ordbok, men vänder man på bladet så kommer översättningen helt gratis. Där kallar man nämligen samma blommor för narcissi. Men K. L-J. kallar helt käckt även denna växt liljekonvalje.<br /><br />KAPITEL XI<br /><br />Sidan 69:<br />One was snuffy coloured gingham<br /><br />K. L-J. sidan 87<br />Den ena var av snusfärgat linne med gula prickar<br /><br />A. D. sidan 93:<br />En var av snusbrunt bomullstyg,<br /><br />I en engelsk-svensk ordbok står visserligen följande om gingham: "gingang slags äkta färgat bomullstyg el. linne, ofta randigt el. rutigt."<br />I gamle Webster – den jag nämnt tidigare – står att läsa: "A cotton cloth, the yarn of which is dyed before weaving."<br />Nyare utgåvor av Webster instämmer, liksom andra engelsk-engelska ordböcker. Troligtvis avses alltså ett bomullstyg, och bortsett från att det inte står i originalet att det är gulprickigt, så kan man med ledning av ovanstående dra' den slutsatsen att ett "gingham" tyg inte kan vara prickigt. I samma mening som jag citerat ovan står: and one was a stiff print of an ugly blue shade...<br />Här har båda översättarna gett en materialangivelse som inte finns i den engelska texten. K. L-J. kallar det bomullstyg och A. D. muslin.<br /><br />Eftersom K. L-J. gjorde en pelargon till fuchsia, så blir hon nu tvungen att göra om förvandlingsnumret fast tvärtom, när det nu dyker upp en fuchsia i engelska texten.<br />Sidan 72:<br />... kissed one of Bonny's leaves, and waved her hand to a blossoming fuchsia.<br /><br />K. L-J. sidan 90:<br />... pussade en av Ögonfröjds svällande knoppar och vinkade med handen åt en blommande pelargonia.<br /><br />Varför hon nu måste låta henne pussa knoppen istället för bladet som det ska vara!<br /><br />KAPITEL XII<br /><br />När jag som tioåring första gången läste Anne på Grönkulla hoppade jag glatt över alla purpurfärgade solnedgångar och andra naturbeskrivningar. Nu är det de beskrivningarna som roar mig mest, och jag blev besviken, när jag upptäckte att den svenska översättningen inte alls är tillförlitlig, när det gäller floran på Prince Edward Island. Det finns en fin beskrivning över växterna i familjen Barrys trädgård, som ger anledning till en del funderingar. Många av växterna är mycket svåra att finna någon svensk översättning till, jag har ännu inte lyckats med alla, men det är svårt att förstå, varför inte de allra vanligaste som finns med i varje lexikon har fått komma med, t.ex. narcisso och daffodil.<br /><br />Sidan 76:<br />There were rosy bleeding-hearts and great splendid crimson peonies; white, fragrant narcissi and thorny, sweet Scotch roses; pink and blue and white columbines and lilac-tinted Bouncing Bets; clumps of southernwood and ribbon grass and mint; purple Adam-and-Eve, daffodils, and masses of sweet clover white with its delicate, fragrant, feathery sprays; scarlet lightning that shot its fiery lances over prim white musk-flowers; a garden it was where sunshine lingered and bees hummed, and winds, beguiled into loitering, purred and rustled.<br /><br />K. L-J. sidan 96:<br />Där fanns vita och röda brinnande hjärtan och stora, grant karmosinröda pioner, frodig reseda och klarblå lobelia, taggiga, härligt doftande smörnypon, skära blå och vita aklejor och rödgula ringblommor, hela tuvor med violett åbrodd, krusmynta och lavendel, luktärter i alla sina bleka och fina nyanser, eldröd krasse och ståtliga svärdsliljor som avtecknade sina behagliga konturer mot deutzians blomrika buskar. Det var en trädgård, där solskenet dröjde sig kvar och bina surrade och vindfläktarna helt dämpat prasslade och frasade bland grönskan och blomsterprakten.<br /><br />Ska försöka rensa i rabatten och börjar från början. </div><br /><div align="left">BLEEDING-HEARTS är löjtnantshjärta, K. L-J. kallar den för brinnande hjärtan vilket möjligtvis är en dialektal benämning. </div><br /><div align="left">PEONIES vore väl ganska svårt att missa och kalla för något annat än pioner. Sedan kommer NARCISSI som praktiskt taget heter det samma på svenska och som jag därför finner ganska märkligt att den inte får vara med. Thorny, sweet SCOTCH ROSES är förmodligen, vad K. L-J. på svenska kallar smörnypon. Jag har aldrig hört talas om dessa nypon tidigare, men det är den enda rosen i den svenska texten och det står att den är taggig. I bokens sista kapitel talas det om "the Scotch rose-bush", och då har K. L-J. kallat den för "den skotska rosenbusken". COLUMBINE är korrekt översattmed akleja, de har till och med fått rätt färger. Däremot saknas såpnejlika i den svenska rabatten, det är BOUNCING BETS. Det enda jag tycker är lite egendomligt - och det har inte med översättningen att göra - är att såpnejlikan skulle blomma samtidigt som påskliljor och narcisser. Tuvorna med åbrodd, SOUTHERNWOOD, finns där men inte RIBBON GRASS, Det senare tycks innefatta alla bredbladiga vit-och grönrandiga gräs, som t.ex. randgräs. MINT finns ju också många olika sorter av, K. L-J. har valt att kalla den för krusmynta och det tycker jag är ett vackert namn. ADAM-AND-EVE är jag inte säker på, vad det kan vara, och det var tydligen inte K. L-J. heller. Kan det vara så enkelt att det är den växt vi kallar <a href="http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/orchida/dacty/dactlat.html">Adam och Eva </a>på svenska?<br />Påskliljorna, DAFFODILS, har hon också grävt upp ur rabatten av någon för mig ofattbar anledning.<br />Nu kommer en knepig växt, SWEET CLOVER, i en bok läser jag: "any of cloverlike herbs", och på ett annat mer preciserat: "any of various plants of the pea family, with butterfly-shaped, white or yellow flowers grown for fodder". Jag associerade genast till lucernm som ju faktiskt är lite klöverliknande. Men jag undrar, om det inte är det som blivit luktärt på svenska, och i en rabatt så låter det ju onekligen bättre än lucern.<br />MUSK-FLOWER slutligen är en annan blomma som jag inte med säkerhet kan säga vad det är.<br />När jag kommit så här långt i botaniseringen, upptäcker jag, att det har blivit sju växter över. Sju växter som K. L-J. tydligen på eget bevåg har planterat i den svenska upplaggan. Dessa är: reseda, lobelia, ringblommor, lavendel, krasse, svärdsliljor och deutzia.<br />(Det kommer ett separat inlägg om blommorna en annan dag).</div><div align="left"><br />Direkt efter denna blomsteridyll kommer en mening, som jag inte tycker att någon av översättarna lyckats med.<br />Sidan 77:<br />I assure you I'll say my prayers with a right good-will tonight.<br /><br />K. L-J. sidan 98:<br />Jag försäkrar att jag ska läsa mina böner av uppriktigaste hjärta ikväll.<br /><br />A. D. sidan 105:<br />Jag försäkrar att jag ska läsa mina böner av fullaste hjärta ikväll.<br /><br />Jag tycker att både fullaste hjärta och uppriktigaste hjärta låter krystat.<br /><br />Så är det dags för ännu en växt, rice lilies (sidan 77). K. L-J. har tydligen glömt att hon på ett ställe korrekt översatt June bells med linnéa och kallar även denna växt linnéa.<br /><br />Sidan 77:<br />I'm an inch taller than Diana,<br /><br />K. L-J. sidan 98:<br />Jag är en halv centimeter längre än Diana,<br /><br />Nog är det nonchalant att bara hugga en siffra ur luften! A. D. gick runt "problemet" genom att säga "en aninging längre". Nu tycker jag förstås inte att det är några som helst problem att översätta "an inch" med antingen en tum eller två och en halv centimeter.<br /><br />KAPITEL XIII<br /><br />Kapitel 13 och 14 finns inte alls med i A. D's översättning. I föregående kapitel översatte båda översättarna "the Dryad's Bubble" med Dryadens springbrunn, det hör väl till de enklare namnen att översätta. Värre är det med Idlewild (sidan 79), K. L-J. har ersatt det med Näktergalsro. Det är inte ett dåligt namn men det är en dålig översättning.<br />På sidan 81 kommer nästa namn, Willowmere. Det har fått namnet Klaröga. Det som är förbryllande här är att namnet Klaröga bara används en gång och det på sidan 103. I fortsättningen översätts alltid Willowmere med Pil pil susa. jag har läst Anne böckerna många gånger, men det här är första gången jag fattat att Pil pil susa är en damm. Jag har alltid föreställt mig Pil pil susa som en pildunge.<br /><br />KAPITEL XIV<br /><br />I slutet på kapitlet kommer ett par exempel på att K. L-J. inte nöjer sig med att bara översätta, hon författar också.<br />sidan 89:<br />There's plenty of stuff baked in the house.<br /><br />K. L-J. sidan 114:<br />Här finns både sockerkaka och gorån och våfflor.<br /><br />Sidan 90:<br />"Five minutes ago I was so miserable I was wishing I'd never been born and now I wouldn't change places with an angel!"<br /><br />K. L-J. sidan 114:<br />Efter några sekunder: – För fem minuter sedan var jag – m–m–m, där fick jag tvål i ögonen, usch – var jag så gränslöst olycklig, att jag önskade att jag aldrig varit född, och nu skulle jag inte vilja byta med en ängel.<br /><br />På sidan 90 förekommer ordet scrumptious, K. L-J.har översatt det med "vi har mojat oss så". Det kan väl passera, fast jag skulle kunna tänka mig något bättre. Det som slog mig när jag läste ordet moja var att jag rätt nyligen – i DN tror jag – läste en artikel, där någon påstod att moja var ett nytt modeord!<br /><br />KAPITEL VX<br /><br />Det är inte bara blommor som vållar K. L-J. problem, hon har svårt att skilja på olika bär också. Det talas om raspberry tarts på sidan 91, K. L-J. kallar det vinbärskakor. A. D. som tydligen haft ett bättre lexikon, eller kanske en bättre lärare, säger hallonbakelse.<br /><br />Jag har ingenting emot K. L-J's översättning av Lovers' Lane – "de älskandes stig" – det jag retar mig på är att hon inte håller fast vid det genom alla böckerna. Nå'n gång emellanåt varierar hon det med "de älskandes stråt".<br /><br />Det är i högsta grad förbryllande att K. L-J. sällan översätter ett skolämne, utan till synes godtyckligt byter ut "lättöversatta" ämnen. Ett exempel kan man hitta på sidan 95:<br />... hearing Prissy Andrew's Latin,<br /><br />K. L-J. sidan 122:<br />... hjälpte Prissy Andrews med ett svårt räkneproblem,<br /><br />A. D. har samvetsgrant gett rätt svenskt namn åt varje förekommande skolämne varför jag inte anser det nödvändigt att redovisa hennes översättninga av dessa i fortsättningen. Men hos K. L-J. kryllar det av dessa obegripliga schemaomläggningar.<br /><br />På sidan 95 sägs Gilbert studera "his history". I den svenska boken står det att läsa att Gilbert studerade sin geografi. Sidan 122.<br /><br />Sidan 96:<br />... explaining a problem in algebra...<br /><br />K. L-J. sidan 123:<br />... hjälpte Prissy Andrews med en tysk verbform...<br /><br />Läste man tyska i kanadensiska skolor i slutet av 1800-talet?<br /><br />Sidan 98:<br />... some three minutes too late.<br /><br />K. L-J. sidan 126:<br />... ungefär tio minuter för sent.<br /><br />A. D. sidan 118:<br />... vid pass tre minuter för sent,<br /><br />Ännu ett ställe jag funderat lite över, när jag läst boken. Det sägs att eleverna började springa mot skolhuset så snart de såg sin lärare gå dit. Springer man allt vad man orkar i tio minuter så har man avverkat en avsevärd sträcka, var de verkligen så långt borta – i en granskog dessutom – skulle de knappast kunnat se sin lärare..<br /><br />Sidan 98:<br />... a wreath of rice lilies...<br /><br />K. L-J. sidan 127:<br />... en krans av blåklockor...<br /><br />A. D. sidan 118:<br />... en blomsterkrans...<br /><br />Om K. L-J. ändå hade hållit fast vid sin uppfattning att "rice lilies" betyder linnéa hade det inte verkat så veligt.<br /><br />Sidan 101:<br />... knitting quilts as industriously and cheerful as usual.<br /><br />K. L-J. sidan 131:<br />... stickande på sitt vaggtäcke lika flitigt och gladlynt som vanligt.<br /><br />A. D. sidan 122:<br />... stickande lika flitigt och glatt som vanligt.<br /><br />Med risk för att verka tjatig måste jag påpeka att jag inte gillar att översättaren "bättrar på" originalet med egna infall.<br /></div><div align="left">KAPITEL XVII<br /><br />Sidan 105:<br />... asking Diana if she takes sugar!<br /><br />K. L-J. sidan 135:<br />... frågar jag Diana om hon tar mjölk i teet...<br /><br />Som vanligt håller sig A. D. till sanningen, och jag har svårt att förstå varför inte K. L-J. kunde göra det.<br />En del av det jag hakar upp mig på kan tyckas vara bagateller, men jag är faktiskt så petig att jag tycker att om ett ord går att översätta så ska man göra det.<br /><br />Sidan 105:<br />... dressed in her second best dress...<br /><br />K. L-J. sidan 136:<br />... iförd sin söndagsklänning...<br /><br />Jag tycker liksom A. D. att det går utmärkt att skriva "sin näst bästa klänning" (sidan 128). Inte skulle Marilla ha tillåtit Anne att ta' på sig sin söndagsklänning, bara för att Diana skulle komma på te – hon fick ju inte använda servisen med rosenknopparna – och jag tror inte heller att fru Barry skulle skicka iväg dottern med bästa klänningen en vanlig lördag.<br /><br />Att det inte heller går att översätta fruktsorter, det inser till och med jag. Därför har jag inget emot att invända mot nedanstående.<br /><br />Sidan 106:<br />... Red Sweetings...<br /><br />K. L-J. sidan 137:<br />... röda kalviller...<br /><br />A. D. sidan 129:<br />... rosenhäger...<br /><br />Men jag är tvungen att ta' med det för att visa på ett av A. D's få sakfel. I nästa kapitel berättas om, hur glada Annes kamrater blev, när hon återvände till skolan. Alla ger henne presenter och bland mycket annat finner hon ett äpple på sin bänk, "a strawberry apple". Ett äpple som hon inte ta'r emot, eftersom hon vet, att de bara växer på ett ställe i Avonlea – hos familjen Blythe. A. D's miss är att hon översätter även "strawberry apple" med rosenhäger, samma sort som Anne och Diana plockade på Grönkulla – eller rättare sagt Gröntorpa – i föregående kapitel.<br />K. L-J. kallar sorten för vitt gyllen-äpple.<br />Det skulle vara intressant att veta vad "strawberry apples" är, så jag har rådfrågat husets pomologiska litteratur: SVENSKA FRUKTSORTER I FÄRGLAGDA AVBILDNINGAR utgiven av svenska trädgårdsföreningen, under redaktion av Axel Pihl och Jakob Eriksson, från 1924. Säkerligen skulle en bok med Kanads fruktsorter vara till större nytta, men vårt bibliotek äger inte så exklusiv litteratur – gör ditt? Rosenhäger hittar jag överhuvudtaget inte, kalviller finns, även om de inte är röda. Södermanlands kalvill heter en vacker frukt i min bok, fast jag medger att det skulle verka egendomligt att låta Södermanlands kavill växa på Prince Edward Island.<br />Vitgylling finns det en sort som heter, men det jag kanske tycker är mest intressant är en sort som heter Sommarparmän. Intressant därför att det står att denna sort på tyska kallas för Schleswiger Erdbeerapfel och på danska Jordbaeraeble. Kan det möjligtvis vara samma sort som strawberry apples?<br /><br />KAPITEL XVII<br /><br />Sidan 115<br />... a perfectly elegant new pattern of knit lace,<br /><br />K. L-J. sidan 150:<br />... ett ytterst elegant nytt spetsvirkningsmönster,<br /><br />A. D. sidan 142:<br />... ett ytterst elegant nytt spetsvirkningsmönster,<br /><br />Stickade spetsar har ju förekommit även hos oss, så jag förstår inte varför det har blivit en virkad spets hos båda damerna.<br />I nästa mening står:<br />... piece of pale pink paper,<br /><br />K. L-J.:<br />... en bit ljusgult papper,<br /><br />På sidan 118 förekommer en uppräkning av fyra skolämnen. K. L-J. har bara tagit med tre, latinet brydde hon sig inte om (sidan 158).<br /><br />KAPITEL XVIII<br /><br />Russet hör till de ord jag måste ta reda på lite mer om. Att det betyder rostrött vet jag, och att det i det här fallet (sidan 121) är en äppelsort, vet jag också. Men att det skulle vara frostnupet, visste jag inte, men det är de båda översättarna överens om. K. L-J. sidan 158 och A. D. sidan 151.<br /><br />Sidan 126:<br /><br />And we had fruit-cake and pound-cake and dough-nuts and two kinds of preserves, Marilla.<br /><br />K. L-J. sidan 165:<br /><br />Vi fick skinn- och benfri anjovis och hårdkokta ägg och pepparkakor och gorån med två slags sylt till, Marilla.<br /><br />A. D. sidan 158:<br />Och vi fick fruktkaka och sockerkaka och bullar och två sorters sylt, Marilla.<br /><br />Vad säger du om det? Jag är mållös – och det är ganska ovanligt!<br /><br />På sidan 125 finns förresten en mening som visar på att L. M. Montgomery själv skilde på virkning och stickning:<br />... Diana showed me a new fancy chrochet stitch her aunt over at Carmody taught her. Not a soul in Avonlea knows it but us, and we pledged a solemn vow never to reveal it to anyone else.<br /><br />K. L-J. har inte heller denna gång kunnat avstå från privata bidrag till texten. Sidan 165:<br />... Diana visade mig ett nytt slags virkning som hon hade lärt sig av sin moster i Carmody. Inte en enda människa i Avonlea kan det, och vi lovade varandra högtidligt att aldrig lära ut det åt någon annan. Det är med små roliga knutar som görs av bara stolpar.<br /><br />KAPITEL XIX<br /><br />Sidan 130:<br />... cried into her grammar all the afternoon...<br /><br />K. L-J. sidan170:<br />... grät i sin bibliska historia hela eftermiddagen...<br /><br />A. D. sidan 164:<br />... grät hela eftermiddagen bakom sin språklära...<br /><br />Sidan 130:<br />They had a "perfectly elegant tea;" and then came the delicious occupation of dressing in Diana's little room upstairs. Diana did Anne's front hair in the new pompadour style and Anne tied Diana's bows with the especial knack she possessed; and they experimented with at least half a dozen different ways of arranging their back hair.<br /><br />K. L-J. sidan 164:<br />De små flickorna blev bjudna på te hemma hos Diana – "alldeles som stora" – och sedan följde det angenäma värvet att göra toalett upp i Dianas lilla rum i övre våningen. Diana burrade upp Annes hår där framme så att man skulle kunna tro att där låg en valk under, och Anne knöt Dianas öronrosetter med den elegans som ensamt hennes fingrar förfogade över. Sedan försökte de väl ett halvt dussin olika sätt att ordna håret i nacken så att det skulle se mest "piffigt" ut.<br /><br />A. D. sidan 164:<br />Diana och Anne drucko ett "förfärligt elegant" te; och sedan klädde de sig i Dianas lilla rum en trappa upp. De provade alla möjliga moderna frisyrer på varandra,<br /><br />Kan man inte tänka sig ett mellanting mellan att skära bort hälften av texten och att smycka ut den efter eget gottfinnande? Eller att helt enkelt bara översätta.<br />Ett stycke längre ner på sidan tycker jag nog att K. L-J. har begått ett ordentligt misstag. A. D. har som vanligt avstått från att översätta hela stycket.<br /><br />True, Anne could not help a little pang when she contrasted her plain black tam and shapeless, tight-sleeved, homemade gray-cloth coat with Diana's jaunty fur cap and smart little jacket.<br /><br />K. L-J.:<br />Medgivas måste att Anne kände ett litet styng i sitt hjärta när hon jämförde sin släta svarta klänning av bomullssatin och betydligt "lunsiga" kofta med Dianas nätta pälsmössa och snobbiga lilla kappa.<br /><br />Tam är här översatt med klänning av bomullssatin. Möjligtvis har hon trott det vara en förkortning på tamis eller tammy om vilket det står i vår äldsta Webster: "A kind of woolen cloth highly gazed, often used for straining sauces".<br />Jag är övertygad att Montomery menar tam-o'-shanter (basker) vilket ofta förkortas tam, i all synnerhet som hon, Anne, jämför sig med Diana som är iförd pälsmössa och jacka.<br />Hur "cloth coat" har kunnat bli till kofta är mig en gåta. Att så kröna denna förfärliga översättning med den ur språkliga synpunkt sett osköna vändningen: betydligt "lunsiga", är både otympligt och onödigt.<br /><br />Om man nu inte kan avhålla sig från egna tillägg i texten, vore det önskvärt att minnas vad man tillfört texten.<br /><br />Sidan 132:<br />And then – something – moved beneath them, there was a gasp and a cry...<br /><br />K. L-J. sidan 173:<br />Och då – rörde sig något rätt stort och tjockt under dem, det pustades och jämrade...<br /><br />Det var fröken Josephine Barry som låg i sängen. Längre fram i kapitlet kan man läsa att hon var en mager person. Varenda gång jag läst boken har jag haft problem att föreställa mig denna fröken Barry, eftersom jag inte vetat om jag skulle låta henne vara tjock eller smal.<br /><br />Sidan 136:<br />... a silver bangle bracelet...<br /><br />K. L-J. sidan 178:<br />... ett silverarmband med ett dinglande silverhjärta... </div><div align="left"> </div><div align="left">KAPITEL XX<br /><br />vari K.L-J. ånyo låter liljekonvaljerna blomma. Den här gången heter det engelska Mayflower. En av våra Webster säger: "Mayflower, any of several flowers or plants blooming in May, as marsh marigold, cuckoo flower, calla lily, hawthorn, trailing arbutus, etc."<br />Mayflowers förekommer även i "Chronicles of Avonlea" översatt till svenska av Birger BjerreIbland får jag en känsla av att K. L-J. hade tillgång till det verkliga originalet, medan jag fått tag på<br />Sidan 137:<br />... Charlie Sloane dared Arty Gillies to jump over it, and Arty did because he wouldn't take a dare.<br /><br />K. L-J. sidan 181:<br />... och Charlie Sloane sa att Arty Gillies inte vågade hoppa över den, och då var ju naturligtvis Arty tvungen att göra det, fastän han blötte ner sitt ena byxben.<br /><br />KAPITEL XXI<br />har av någon anledning blivit omstuvat, och några stycken saknas hos K. L-J. Bortsett från att hon kallar "layer cake" för piggvinstårta så är hennes översättning av vad som bjöds på till te, riktigt bra.<br /><br />Sidan 147:<br />"I'm sure that the piece of the one you made that we had for lunch in Idlewild two weeks ago was perfectly elegant."<br /><br />K. L-J. sidan 189:<br />Jag försäkrar att den där biten vi nyligen hade med oss till Näktergalsro och som du själv hade gjort, var alldeles överdådig. Och degrand tycker <em>jag </em>bara smakar bra.<br /><br />även när det gäller att garnera piggvinstårtor ger hon privata anvisningar.<br /><br />Sidan 148:<br />Anne, flushed with delight, clapped it together with layers of ruby jelly and, in imagination, saw Mrs. Allan eating it and possibly asking for another piece!<br /><br />K. L-J. sidan 190:<br />Anne var röd i ansiktet av förtjusning, klöv den försiktigt, bredde ett lager av purpurrött gelé emellan, glaserade den, stack ned alla mandlarna, varav piggvinstårtan fått sitt välklingande namn, och såg i andanom fru Allan äta den och möjligen begära "en liten bit till", för så utmärkt smakade det.<br /><br />KAPITEL XXII<br /><br />Sidan 153:<br />...sitting on the big red-sandstone slab at the kitchen door with her tired curly head in Marilla's gingham lap.<br /><br />K. L-J. sidan 197:<br />... satte sig på den stora röda sandstenshällen utanför köksdörren och lade sitt trötta krushuvud i Marillas hemvävda blårutiga sköte.<br /><br />är det inte egendomligt att hon låter så många tyger bli hemvävda, men när det verkligen stod i texten att hennes grå kappa var hemgjord då kom det inte med!<br /><br />KAPITEL XXIV<br /><br />Sidan 162:<br />I'm in two dialogues—'The Society for the Suppression of Gossip' and 'The Fairy Queen.<br /><br />K. L-J. sidan 211:<br />Jag är med i två dialoger och så i "Älvdrottningen".<br /><br />KAPITEL XXV<br /><br />När Matthew inser att Anne är avvikande klädd beslutar han sig för att ge Anne en klänning i julklapp. I båda svenska böckerna går han då till fru Lynde för att be om hjälp med att skaffa en snygg klänning. I den engelska versionen försöker han först, utan framgång, att på egen hand skaffa en klänning. Jag kan inte låta bli att bifoga den texten därför att den är så bra.<br /><br />The very next evening Matthew betook himself to Carmody to buy the dress, determined to get the worst over and have done with it. It would be, he felt assured, no trifling ordeal. There were some things Matthew could buy and prove himself no mean bargainer; but he knew he would be at the mercy of shopkeepers when it came to buying a girl's dress.<br /><br />After much cogitation Matthew resolved to go to Samuel Lawson's store instead of William Blair's. To be sure, the Cuthberts always had gone to William Blair's; it was almost as much a matter of conscience with them as to attend the Presbyterian church and vote Conservative. But William Blair's two daughters frequently waited on customers there and Matthew held them in absolute dread. He could contrive to deal with them when he knew exactly what he wanted and could point it out; but in such a matter as this, requiring explanation and consultation, Matthew felt that he must be sure of a man behind the counter. So he would go to Lawson's, where Samuel or his son would wait on him.<br /><br />Alas! Matthew did not know that Samuel, in the recent expansion of his business, had set up a lady clerk also; she was a niece of his wife's and a very dashing young person indeed, with a huge, drooping pompadour, big, rolling brown eyes, and a most extensive and bewildering smile. She was dressed with exceeding smartness and wore several bangle bracelets that glittered and rattled and tinkled with every movement of her hands. Matthew was covered with confusion at finding her there at all; and those bangles completely wrecked his wits at one fell swoop.<br /><br />"What can I do for you this evening, Mr. Cuthbert?" Miss Lucilla Harris inquired, briskly and ingratiatingly, tapping the counter with both hands.<br /><br />"Have you any—any—any—well now, say any garden rakes?" stammered Matthew.<br /><br />Miss Harris looked somewhat surprised, as well she might, to hear a man inquiring for garden rakes in the middle of December.<br /><br />"I believe we have one or two left over," she said, "but they're upstairs in the lumber room. I'll go and see." During her absence Matthew collected his scattered senses for another effort.<br /><br />When Miss Harris returned with the rake and cheerfully inquired: "Anything else tonight, Mr. Cuthbert?" Matthew took his courage in both hands and replied: "Well now, since you suggest it, I might as well—take—that is—look at—buy some—some hayseed."<br /><br />Miss Harris had heard Matthew Cuthbert called odd. She now concluded that he was entirely crazy.<br /><br />"We only keep hayseed in the spring," she explained loftily. "We've none on hand just now."<br /><br />"Oh, certainly—certainly—just as you say," stammered unhappy Matthew, seizing the rake and making for the door. At the threshold he recollected that he had not paid for it and he turned miserably back. While Miss Harris was counting out his change he rallied his powers for a final desperate attempt.<br /><br />"Well now—if it isn't too much trouble—I might as well—that is—I'd like to look at—at—some sugar."<br /><br />"White or brown?" queried Miss Harris patiently.<br /><br />"Oh—well now—brown," said Matthew feebly.<br /><br />"There's a barrel of it over there," said Miss Harris, shaking her bangles at it. "It's the only kind we have."<br /><br />"I'll—I'll take twenty pounds of it," said Matthew, with beads of perspiration standing on his forehead.<br /><br />Matthew had driven halfway home before he was his own man again. It had been a gruesome experience, but it served him right, he thought, for committing the heresy of going to a strange store. When he reached home he hid the rake in the tool house, but the sugar he carried in to Marilla.<br /><br />"Brown sugar!" exclaimed Marilla. "Whatever possessed you to get so much? You know I never use it except for the hired man's porridge or black fruit cake. Jerry's gone and I've made my cake long ago. It's not good sugar, either—it's coarse and dark—William Blair doesn't usually keep sugar like that."<br /><br />"I—I thought it might come in handy sometime," said Matthew, making good his escape.<br /><br />Sidan 167:<br />I believe a nice rich brown would just suit Anne,...<br /><br />K. L-J. sidan 215:<br />Jag tror, att något vackert mossgrönt skulle passa Anne,...<br /><br />Det låter som om K. L-J. hade bättre färgsinne än Montgomery. Säkert passade Anne bättre i mossgrönt än i brunt, men det är väl trots allt språksinne, snarare än färgsinne, man bör ha som översättare?<br /><br />KAPITEL XXVI<br /><br />A. D. har skurit bort hela kapitlet och K. L-J. en bit i början av det.<br /><br />Sidan 174:<br />You've been thirteen for a month,...<br /><br />K. L-J. sidan 222:<br />Du har ju varit tretton år i två månader,...<br /><br />SLARVIGT!<br />Slarvigt är det också att översätta three miles med tre mil! (sidan 175 respektive 224).<br /><br />Sidan 177:<br />I told her about the Haunted Wood, but she said we went the wrong way about it in that.<br /><br />K. L-J. sidan 225/226:<br />Jag berättade för henne om spökskogen och då sa hon, att sådant inte var bra - för - ja, jag vill minnas att hon sa <em>hönshjärnor</em>... Vad tycker du?<br /><br />Slutet av kapitlet oöversatt.<br /><br />KAPITEL XXIX<br /><br />Sidan 192:<br />... repeating aloud the battle canto from MARMION—which had also been part of their English course the preceding winter and which Miss Stacy had made them learn off by heart—and exulting in its rushing lines and the clash of spears in its imagery. When she came to the lines<br /><br /> The stubborn spearsmen still made good Their dark impenetrable wood,<br /><br />she stopped in ecstasy to shut her eyes that she might the better fancy herself one of that heroic ring.<br /><br />K. L-J. sidan 244:<br />...läsande högt för sig själv ett stycke ur "Macbeth". De hade fått göra bekantskap med Shakespeare i skolan förra vintern, och den engelske skalden hade gjort ett mäktigt intryck på Anne, som lärt sig ganska mycket av skådespelen utantill. När hon kom till raderna:<br /><br />Frukta ej,<br />Förr'n Birnams skog går fram mot Dunsinan,<br />Upp, upp, till vapen!<br /><br />slöt hon hänfört ögonen för att bättre kunna föreställa sig den framryckande krigarskaran med de gröna grenarna i händerna.<br /><br />Nog är det en viss skillnad på att lära sig saker utantill därför att läraren kräver det, och att göra det därför att det gjort ett djupt intryck på en. Och varför byta ut Scotts Marmion mot Shakespear?<br /><br />Mer slarv, sidan 194:<br />As Charlottentown was thirty miles away...<br /><br />K. L-J. sidan 247:<br />Som det var trettio kilometer till Charlottentown...<br /><br />Visserligen är det på dagens vägar inte mer än 38 km mellan Cavendish (bokens Avonlea) och Charlottentown, men står det "thirty miles så ska det antingen stå trettio engelska mil eller fyrtioåtta kilometer!<br /><br />Sidan 196:<br />... knitted lace.<br /><br />K. L-J. sidan 249:<br />virkade spetsar.<br /><br />Sidan 196:<br />There were thousands of people there, Marilla. It made me feel dreadfully insignificant.<br /><br />K. L-J. sidan 249:<br />Åh, där var väl många tusen, Marilla, och själv kände jag mig så väldigt obetydlig - fastän jag hade min nya kappa.<br /><br />KAPITEL XXX<br /><br />Sidan 201:<br />Miss Stacy caught me reading Ben Hur in school yesterday afternoon when I should have been studying my Canadian history. Jane Andrews lent it to me. I was reading it at dinner hour, and I had just got to the chariot race when school went in. I was simply wild to know how it turned out—although I felt sure Ben Hur must win, because it wouldn't be poetical justice if he didn't -...<br /><br />K. L-J. sidan 256:<br />Fröken Stacy kom på mig när jag satt och läste "Onkel Toms stuga" i går eftermiddag i skolan, då jag egentligen skulle ha läst på min historieläxa. jag fick låna den av Jane Andrews. Jag hade den under middagsrasten, och jag läste just om den där lilla lustiga negerflickan Topsy när lektionen började. Och då var jag så väldigt intresserad av henne...<br /><br />På sidan 204 räknas de elever upp som ska läsa för att komma in på seminariet. kanske är det bara ett misstag att Charlie Sloane har fallit bort hos K. L-J., sidan 260.<br /><br />Sidan 204:<br />... behind the pages of her uplifted Latin grammer.<br /><br />K. L-J. sidan 260:<br />... bakom den uppslagna naturläran.<br /><br />Sidan 205:<br />... Anne was opening her Caesar.<br /><br />K. L-J. sidan 261:<br />... Anne slog upp sin franska läsebok.<br /><br />KAPITEL XXXI<br /><br />Sidan 211:<br />I've grown two inches this summer,...<br /><br />K. L-J. sidan 269:<br />Jag har vuxit två och en halv centimeter nu i sommar,...<br /><br />Ett par rader längre ned:<br />That dark green is so pretty...<br /><br />Den mörkvioletta är så söt,...<br /><br />Jag har börjat tvivla på att det var K. L-J's väl utvecklade färgsinne som fick henne att ändra färgerna på Annes kläder. Här får hon äntligen ett grönt plagg - och då låter hon det bli violett!<br /><br />KAPITEL XXXII<br /><br />Sidan 219:<br />... whether I passed or not.<br /><br />K.L-J. sidan 279:<br />... att jag är kuggad med glans.<br /><br />Sidan 221:<br />... as fair and bright and beautiful as maidenhood might desire.<br /><br />K. L-J. sidan 281:<br />... så ljusa och skira och vackra, som någonsin en ung flicka på sexton år kunde önska sig.<br /><br />Det här är ett av de ställen som satt myror i huvudet på mig. Anne kom till Grönkulla,när hon var elva år gammal, nu har det gått fyra år och hon kan rimligtvis inte vara mer än femton år.<br /><br />KAPITEL XXXIII<br /><br />Sidan 221:<br />... were of pale green art muslin.<br /><br />K. L-J. sidan 284:<br />... var av tunnaste muslin, vit botten med gröna rutor.<br /><br />Hur K. L-J. kunde veta att en människa var från Chicago när det på engelska står American, det övergår mitt förstånd:<br />When the concert was over, the stout, pink lady—who was the wife of an American millionaire—took her under her wing, (sidan 227)<br /><br />När festen var slut tog den tjocka ljusröda damen - som var gift med en miljonär från Chicago - henne under sina vingars skugga...<br /><br />KAPITEL XXXIV<br /><br />Sidan 230:<br />Anne sat down on Marilla's gingham lap, took Marilla's lined face between her hands,...<br /><br />K. L-J. sidan 293:<br />Anne satte sig ned på Marillas knä - den hemvävda bomullsklänningen for inte illa därav! - tog Marillas fårade ansikte mellan sina händer...<br /><br />Sidan 234:<br />Anne blushed and admitted she was thinking of it.<br /><br />K. L-J. sidan 299:<br />Den frågan är alldeles för tidigt väckt,sa Anne och rodnade.<br /><br />KAPITEL XXXVII<br /><br />Sidan 249:<br />People called him my beau.<br /><br />K. L-J. sidan 318:<br />Ja, vi var hemligt förlovade.<br /></div></span>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-32988070527866896302009-04-18T15:53:00.010+02:002009-04-18T16:10:46.685+02:00Lördag med Gutenberg<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI0rP57lORBJEpk8sf4p0gOC4PZstgQZ33HFUlWXNcVYoZkE_Onm8DXa6rYnBN8P-BkNDp7w4jMLpMn2z9-XrSFNvmVWiHRNaD_d7h0dvI-cUQsYXT8a4V5v8xdIfXqSUFIqB6ttCAXHY/s1600-h/ll.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326030542755322770" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 343px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI0rP57lORBJEpk8sf4p0gOC4PZstgQZ33HFUlWXNcVYoZkE_Onm8DXa6rYnBN8P-BkNDp7w4jMLpMn2z9-XrSFNvmVWiHRNaD_d7h0dvI-cUQsYXT8a4V5v8xdIfXqSUFIqB6ttCAXHY/s400/ll.JPG" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span><br /><span style="font-size:130%;color:#003300;">Det var lite magert hos Gutenberg i dag – men de få böcker jag hittade var roliga. Två illustrerade barnböcker och så en svensk bok vilket inte händer så ofta.<br />” <a href="http://www.gutenberg.org/etext/28539">Om Lars Johansson </a>(Lucidor den olycklige), Litteraturhistoriskt utkast” av Josef Linck, från 1876.</span><br /><span style="font-size:130%;color:#003300;">Man kan hitta en del om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lasse_Lucidor">Lasse Lucidor</a> på nätet – men ingen refererar till den här boken. Om det beror på att den är okänd eller om den inte är tillförlitlig vet jag inte.<br /><br /></span><span style="font-size:130%;color:#003300;"></span><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhptIpz7KoUYmswGPVcuBziYOyhmaDby1LMLJdchyphenhyphenBOCcPRuAyC-1eaI55ll4iYBOH0y1CZPDWzJiHPazuWJlLs8NxMAI_ZtuIxLmoYYX2CnIFtKJ07RXeCqZV1Rdvaz7ukbH91cIdbVqQ/s1600-h/jim+crow.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326030274592282434" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 360px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhptIpz7KoUYmswGPVcuBziYOyhmaDby1LMLJdchyphenhyphenBOCcPRuAyC-1eaI55ll4iYBOH0y1CZPDWzJiHPazuWJlLs8NxMAI_ZtuIxLmoYYX2CnIFtKJ07RXeCqZV1Rdvaz7ukbH91cIdbVqQ/s400/jim+crow.JPG" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span><br /><span style="font-size:130%;color:#003300;">”Trollkarlen från Oz” av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Frank_Baum">Frank Baum</a> har väl aldrig blivit så populär här som i U.S.A. och hans andra böcker är ännu mindre kända hos oss. Jag vet inte ens om de andra böckerna, många skrivna under pseudonym, finns översatta till svenska.<br />Idag hittade jag ” <a href="http://www.gutenberg.org/etext/28552">Twinkle and Chubbins,</a> Their Astonishing Adventures in Nature-Fairyland” från 1911. Den är illustrerad av Maginal Wright Enright. Det enda jag vet om henne är att hon var syster till Frank Lloyd Wright.<br /></span><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixMd5uutbH3QKwHGsRPO5qNOP2cDsT9xF3BcZTu4r_1YdMxbLQ1Zt837K44fFTFnUJ7eN8gCElUMFKMsiPmdYeJjyBuB6fCFgIpVQ2tG3eGJX63p3dXDDQnB1p_SsKoIVJoUnAG8xvcQI/s1600-h/t&c.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326030166049494706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 296px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixMd5uutbH3QKwHGsRPO5qNOP2cDsT9xF3BcZTu4r_1YdMxbLQ1Zt837K44fFTFnUJ7eN8gCElUMFKMsiPmdYeJjyBuB6fCFgIpVQ2tG3eGJX63p3dXDDQnB1p_SsKoIVJoUnAG8xvcQI/s400/t&c.JPG" border="0" /></a><span style="color:#ffffff;"> <span style="font-size:130%;">0</span></span></div><div><span style="font-size:130%;color:#003300;">Visst förefaller hon vara påverkad av japanska träsnitt? Till och med signaturen på en del bilder ser lite japanska ut.<br /></span><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxGl5JpGu08paa0gtulNDKfLaFFI3lemns326gy4I8FGFYws-dI8IqhfdrpCWnwqx2GpoLNX3tiYteA12LBZSRsw7uPsB3ESDtNRVqqzDIfKcYb24ULe6LvJgUiYt4oeRJVpDwMcH2Ma8/s1600-h/illus-0010-1.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326029966284624274" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 342px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxGl5JpGu08paa0gtulNDKfLaFFI3lemns326gy4I8FGFYws-dI8IqhfdrpCWnwqx2GpoLNX3tiYteA12LBZSRsw7uPsB3ESDtNRVqqzDIfKcYb24ULe6LvJgUiYt4oeRJVpDwMcH2Ma8/s400/illus-0010-1.jpg" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#003300;">En bok med illustrationer av Randolph Caldecott går jag aldrig förbi. Hans ibland rätt burleska bilder tror jag uppskattas minst lika mycket av vuxna, om inte mer, än av barn. I dag hittade jag ”<a href="http://www.gutenberg.org/etext/28557">The Panjandrum Picture Book</a>”, det är en samlingsvolym där de flesta av böckerna redan finns på Gutenberg – men några nya bilder hittade jag. </span></div><div> </div><div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3DZEJB4io0QDdlX2FL-4_WOcJ2jyG7KmMY_TT2gV-LxQkrXQli7PCn4cod9yzRFIR9O5qzMlYMcDpBdtocs5prkNCptXXGNmUNs1OYMBseZKsOtLUFxL0NTM4Q9aovrBlOh0WTynQamQ/s1600-h/d-s.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326029534242342258" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 294px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3DZEJB4io0QDdlX2FL-4_WOcJ2jyG7KmMY_TT2gV-LxQkrXQli7PCn4cod9yzRFIR9O5qzMlYMcDpBdtocs5prkNCptXXGNmUNs1OYMBseZKsOtLUFxL0NTM4Q9aovrBlOh0WTynQamQ/s400/d-s.JPG" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#003300;"></span></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2023967986906129597.post-48361169253202124152009-04-12T16:35:00.017+02:002009-04-12T17:14:07.958+02:00Engagerande böcker<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigxT-Lg5RDQUX9D8NJEuayR1A0O9xNEnl43RYKauabs2vuFSmrHQvaCZUt67VNmB-CRVxOdyu3f2ngEaMbzuYrYBLtkwxwkT73v0F2hH-Kb69kRwvigNxuyK9I0ysCAikVadVZ5sf-NO4/s1600-h/image001.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814987727615506" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 290px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigxT-Lg5RDQUX9D8NJEuayR1A0O9xNEnl43RYKauabs2vuFSmrHQvaCZUt67VNmB-CRVxOdyu3f2ngEaMbzuYrYBLtkwxwkT73v0F2hH-Kb69kRwvigNxuyK9I0ysCAikVadVZ5sf-NO4/s400/image001.jpg" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">"Construction Work for Rural and Elementary Schools" av Virginia McGaw från 1909 är en omfattande bok med knopar, pappslöjd, träarbeten och korgtillverkning – en bok som framkallar samma själsliga förväntansfulla glädjeskutt, som i barndomen. Jag har ingen som helst användning för något av projekten men likväl är jag redo att börja knåpa NU.</span><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBN9ZNIBejbfNC2TqaEiR9e8QcyfWBZmLYL-RyyUTs2ep-Bv9ZT1vFIc5ulZRJ468hcegvdSGVNhLNB7NrxitprDXCo_OGn-gC_ArXfhHXv-vN8ggzc84O73GTemZ3mEAuQ4frFVw2xJU/s1600-h/image026.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814830190041522" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 285px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBN9ZNIBejbfNC2TqaEiR9e8QcyfWBZmLYL-RyyUTs2ep-Bv9ZT1vFIc5ulZRJ468hcegvdSGVNhLNB7NrxitprDXCo_OGn-gC_ArXfhHXv-vN8ggzc84O73GTemZ3mEAuQ4frFVw2xJU/s400/image026.png" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Vem vill inte ha en vikskärm?<br />Eller en gul ask med en kyckling på så här i påsktider.</span><br /><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN8ClNBT_qZ6dWW4lZMHbA9UqMbAHjaTcmaT26vOwSIS789aTBFGS-cLSQDlbYjrRhgve9mZKYxPSO5uoBi2bVYESGsTrfseYhKya3_8NQoLkZ-X5Gm8y1sN46TNgxlICWLcLAhYwD4JQ/s1600-h/image034.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814705670758018" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 284px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN8ClNBT_qZ6dWW4lZMHbA9UqMbAHjaTcmaT26vOwSIS789aTBFGS-cLSQDlbYjrRhgve9mZKYxPSO5uoBi2bVYESGsTrfseYhKya3_8NQoLkZ-X5Gm8y1sN46TNgxlICWLcLAhYwD4JQ/s400/image034.png" border="0" /></a><span style="font-family:georgia;font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-family:courier new;font-size:130%;color:#000099;">A beautiful Christmas box may be made of red paper, or </span><span style="font-family:courier new;"><span style="font-size:130%;color:#000099;">gray decorated with holly. Made of white paper, with a chicken (in yellow) painted on the lid, it is appropriate for Easter.</span><br /></span><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdFrBx-PhBOjbeB-mXlFT0O88w5jfB9nwlcvNyBYAAL8HCP9ufMNcUeD0tPeFjwxGxjCPMSE5f5JJkL9KIE5ZGgarm7MXbcVtCPl6MTxMluNc9JcNUJbfHINeVTBpjEaEdmrA-KBZ3Zno/s1600-h/image040.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814618197700770" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 379px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdFrBx-PhBOjbeB-mXlFT0O88w5jfB9nwlcvNyBYAAL8HCP9ufMNcUeD0tPeFjwxGxjCPMSE5f5JJkL9KIE5ZGgarm7MXbcVtCPl6MTxMluNc9JcNUJbfHINeVTBpjEaEdmrA-KBZ3Zno/s400/image040.png" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Och vem har inte glädje av en ram – där man kan sätta sin käresta på plats.</span><br /><br /></div><div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw1J3eOIgOLLahyblkW8ZXV7m4ujsc2qKBndra2Fz8-m2S3naFKAe2hTzmOGmSJPZ6hGa3mlImVYNRl1WffNOw4qmeWHu1nWKz7eSzLTF1DntUcvDxwNRMNoDgB_s6dZ9qhYZYOJbGc20/s1600-h/image049.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814502512363010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 399px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw1J3eOIgOLLahyblkW8ZXV7m4ujsc2qKBndra2Fz8-m2S3naFKAe2hTzmOGmSJPZ6hGa3mlImVYNRl1WffNOw4qmeWHu1nWKz7eSzLTF1DntUcvDxwNRMNoDgB_s6dZ9qhYZYOJbGc20/s400/image049.png" border="0" /></a> <span style="color:#000066;">JAPANESE BOOK</span><br /><br /><div align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr-4OvjQ2Zk_LPJHP7Kd48anD2o7Yb71uG7HvTNfC7u1vTRFpWot0DLcwUNFJzv1RfO21UtxFwF6cJgxPCxE_V9_Rexc8a6YsjuS5HcLZ-jRm9jJQvhuuvj80XE0byTdGxpNjXAWubYWI/s1600-h/image051.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814441121286466" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 342px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr-4OvjQ2Zk_LPJHP7Kd48anD2o7Yb71uG7HvTNfC7u1vTRFpWot0DLcwUNFJzv1RfO21UtxFwF6cJgxPCxE_V9_Rexc8a6YsjuS5HcLZ-jRm9jJQvhuuvj80XE0byTdGxpNjXAWubYWI/s400/image051.png" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> SCRAP OR CLIPPING BOOKCover of linen, stenciled. </span></div><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">0</span></div><div align="left"><span style="font-size:130%;color:#000066;">Nu när det blivit så utomordentligt populärt att göra klippböcker (jag vägrar att använda det larviga engelska uttrycket) så är det väl på sin plats att tillverka några olika sorters böcker för ändamålet.</span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNfGS463PncXhmputuXkmUhHLFL83n6gekgI0MvVzdZ7yxE_0qsrRYDk6kCDBvXHpsX3uyH_9MkDY7qLyV7HC_xAajKViZSMZqjVGhe7G_LDjkijdHsfNixcL5yl11EYxmAeTSJgs3j6k/s1600-h/image059a.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814359797610658" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 202px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNfGS463PncXhmputuXkmUhHLFL83n6gekgI0MvVzdZ7yxE_0qsrRYDk6kCDBvXHpsX3uyH_9MkDY7qLyV7HC_xAajKViZSMZqjVGhe7G_LDjkijdHsfNixcL5yl11EYxmAeTSJgs3j6k/s400/image059a.png" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Vem har väl inte drömt om att få tillverka en pennvässare åt storebror.</span><br /><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">Korgar är alltid bra att ha till hands för allt småplock som man inte vet vad man ska göra med?<br /></span></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKdBIGZsUTZJYv3wDHnKo-jBr_Pg4lzXpH6CjzXiS8F6O853DiFi7OyQSxHaXCzyQp3Wt3UcyuD4eX0RpkDOJd2eJPhloPadBA28heE3MCuzzn4gkADk0sNNrEvlfJFn9Rb9iA_jZHhwo/s1600-h/image091.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323814240730461698" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 331px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKdBIGZsUTZJYv3wDHnKo-jBr_Pg4lzXpH6CjzXiS8F6O853DiFi7OyQSxHaXCzyQp3Wt3UcyuD4eX0RpkDOJd2eJPhloPadBA28heE3MCuzzn4gkADk0sNNrEvlfJFn9Rb9iA_jZHhwo/s400/image091.png" border="0" /></a><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">Och för den som har en orm utan bostad kanske den här korgen passar.</span><br /><span style="font-size:130%;color:#ffffff;">0</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">En annan lika pedagogisk bok är ” The Library of Work and Play: Gardening and Farming” av Ellen Eddy Shaw från 1911.</span></div><div align="center"><span style="font-size:130%;color:#000066;">THIS BOOK IS DEDICATED TO THE REAL BOYS OF THIS<br />REAL CLUB AND TO THE GIRLS WHO ARE<br />JUST AS GOOD AS BOYS</span></div><div><span style="font-size:130%;color:#000066;">står det på titelbladet. Här finns massor med råd om trädgårdsskötsel och hur man tillverkar till exempel en kallbänk och en pall.</span><br /></div><div><div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxEskVAlulSsRHC2tDpcknOedwnDFs0RcY2whUktOK-0_hbPnPDexdYFpC1LMvmSr_3Gcsfe4KkSEawrSlX2hWGFuqkaoGyv4_LNfJnSOUoX358iDXcKh5xS2kqBUxHjnhjBJaxjLGgTU/s1600-h/058.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323813706613159714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 381px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxEskVAlulSsRHC2tDpcknOedwnDFs0RcY2whUktOK-0_hbPnPDexdYFpC1LMvmSr_3Gcsfe4KkSEawrSlX2hWGFuqkaoGyv4_LNfJnSOUoX358iDXcKh5xS2kqBUxHjnhjBJaxjLGgTU/s400/058.png" border="0" /></a><span style="font-family:courier new;font-size:130%;color:#ffffff;"> 0</span></div><div><span style="font-family:courier new;font-size:130%;color:#000099;">This looks like a pretentious piece of woodwork for a lad to make. George did not think so. The construction is simple. Note the good lines.<br />To construct the stool make with the two 8½ x 1¾ x ⅞ in. pieces the lower braces, a lap joint. Find the mid-line of each piece by measuring 4¼ in. from the ends. From this line lay off two other lines parallel to it and at a distance of ⅞ in. to the right and left. This makes a 1¾ in. square in the centre of each piece. Now transfer these lines down the edges of the lower brace pieces. Saw on the inside of the lines down one-half the thickness or saw and chisel down to one-half. It is necessary to saw on the inside of the lines or a loose joint will result. The joint must be exactly in the middle and all arms must be equal in length when completed. Brads or finishing nails should be used to hold the joint in place. This lower brace is 7 in. up from the floor or bottom of the stool. In the picture the screws, which hold the brace, show plainly.<br />Now lay off an octagon, with a diameter of 8½ in. on the 8½ x 8½ x ⅞ in. piece, sawing off the corner pieces so as to just fit the leg. Glue and screw this to the under sides of the top piece, placing the grain across that of the top wood. Warping is thus prevented. This brace acts as a support to which the upper ends of the legs are firmly screwed and glued. A 3/16 in. gimlet hole should be bored for each screw or the wood will split. The holes should not be deeper than 1½ in. if the screws are to hold firmly. Try drawing the screws across a cake of soap and see if they will not be applied more easily.<br />To be sure that the legs go on exactly rigid it would be well to draw lines diagonally through the centre of the under surface of the top piece. The legs are to be attached at right angles to these diagonals. After the legs are screwed to the upper and lower braces sandpaper the entire stool. Do this lengthwise to the grain, never across. Then stain and wax.</span><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_c9EzjT5L4IalQtzQWR5MGNefHQg8OyY1Zq5TJnI24YAan3hEM0gAxHz3uhpotCR1NpurujZKzlISg0o5QJ-Sfwe3EZ5Trhrcx7I8M9gbY3Tnshhw7V35CxiM5h6KTHoVJXof6HgFuMI/s1600-h/062.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323813603580851634" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 387px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_c9EzjT5L4IalQtzQWR5MGNefHQg8OyY1Zq5TJnI24YAan3hEM0gAxHz3uhpotCR1NpurujZKzlISg0o5QJ-Sfwe3EZ5Trhrcx7I8M9gbY3Tnshhw7V35CxiM5h6KTHoVJXof6HgFuMI/s400/062.png" border="0" /></a><span style="font-size:130%;color:#000066;"> Medan pojkarna ägnar sig åt karljobb så använder flickorna sin tid åt arbeten mer lämpade för det svaga könet – som att göra frökuvert. </span></div><div><br /><span style="font-size:130%;color:#000066;">Men för ögonblicket tänker jag inte tillverka varken nyttiga eller onyttiga prylar – jag ska bara njuta av våren.</span> </div></div></div></div></div></div>emhttp://www.blogger.com/profile/01463254055979575950noreply@blogger.com0