fredag 30 april 2010

Inspirerande







Fler än jag som blir sugna på att brodera när ni ser det här?
Det kommer från en bok med den nätta titeln: "The Book of Ornamental Alphabets, Ancient and Medieval, from the Eighth Century, With Numerals, including Gothic; Church Text, Large and Small; German Arabesque; Initials for Illumination, Monograms, Crosses, &c." av F. Delamotte. Boken är från 1914 och finns hos Gutenberg.

onsdag 28 april 2010

En tunn liten bok

som väcker många minnen och tankar

"And I've never nicked nothing either."
"I'm sure you haven't."
"I have nicked stuff but wouldn't nick it from here."
"You shouldn't steal things, you know," said the priest. "It doesn't matter whether it's from here or not. It's wrong. You should be a good boy."
"I'm not being a good boy," replied the boy. "It don't get you anywhere." He pointed down the church to the great hanging crucifix. I mean He was a good boy, wasn't He, Jesus, and look where He ended up."

En katolsk präst som funderar kring de människor han möter i sitt arbete — alla ensamma människor han möter.
Den får mig att tänka på människor jag mött, udda människor, ensamma människor — på försummade barn och skvallrande grannar. På cancer — hur olika vi reagerar på ett cancerbesked. En del kan inte ens ta' ordet i sin mun, Fader McKenzie ta'r sitt cancer-besked med lugn och vill inte genomlida en tuff be-handling som bara uppskjuter slutet en kort tid.
Boken berör också pedofili — Fader McKenzie blir misstänkliggjord när han sitter i en park och tittar på barnen som leker.
Det låter dystert när jag raddar upp bokens innehåll så här, men det är en rolig bok. Gervase Phinn är kanske mest känd för sina fyra böcker om sitt liv som skolinspektör i Yorkshire — också de, den sortens böcker som är svåra att läsa på tåg och bussar eftersom man sitter där och kluckar, av glädje över ordvändningar och den stillsamma situations-komiken.

lördag 24 april 2010

Lördag med Gutenberg

Großmütterlein erzählt

Großmütterlein sitzet zur Sommerszeit
Im Garten an kühler Linde.
Da blühen die Blumen weit und breit
Und nicken im leisen Winde.
.
Die Sonne geht bald hinab zur Ruh’;
Es summen die Bienen noch eilig;
Die Vöglein singen ein Lied dazu.
Wie ist es da schön und heilig!
.
Großmütterlein winkt; da kommen geschwind
Die Kleinen und knieen daneben.
Sie küßt auf die Augen ein jedes Kind
Und läßt sich die Händchen geben.
.
„Du liebes, du gutes Großmütterchen, du!
Wir bitten und betteln und quälen.
Wir lassen dich wahrlich nicht eher in Ruh’,
Du mußt uns ein Märchen erzählen!“
.
Großmütterchen sprach: „Nun wohl! Es sei!
Ein Neues erzähl’ ich euch heute.
Ernst geht es und spaßig her dabei.
Jetzt still, ihr kleinen Leute!“
.
Da schweigt das Vöglein; die Biene setzt
Sich still in die Blume tief innen.
Die Kinder lauschen tief athmend jetzt;
Großmütterlein will ja beginnen.

En av dessa lördagar då Gutenberg hade ovanligt mycket att erbjuda — ja, det har han alltid, men jag är inte alltid intresserad av utbudet. Men i dag var det så mycket att jag knappast vet i vilken ände jag ska börja med att kika på mina fynd.

"König Nußknacker und der arme Reinhold, Ein Kindermährchen in Bildern", från 1851, av Heinrich Hoffman (1809-1894) har så läckra illustrationer att även om man inte förstår tyska så gör bilderna att det är värt att tillbringa en stund med boken.
Ja, det är den sagan som ligger till grund för Tjajkovskijs Nötknäpparen — fast intrigen i baletten lär vara ytterst förenklad variant.
Författaren är samma Heinrich Hoffaman som skrev den förfärliga sedelärande berättelsen om Struwwelpeter.

onsdag 21 april 2010

Litterär glass

När jag skrev om glass och gammeldags sätt att göra glass, kom jag att tänka på "Farmer Boy" ("Farmarpojken") av Laura Ingalls Wilder. Hennes böcker känner nog de flesta till — tyvärr är det många, i synnerhet yngre, som bara har sett den förfärliga TV-serien, som inte har mycket gemensamt med böckerna.
Böcker som barn, såväl som vuxna, kan läsa med stor behållning. Författaren hade en enastående förmåga att beskriva vardagen på ett lättfattligt sätt. Vi är säkert många som lärt oss mycket om den tiden — både om nybyggarnas situation, och om de välbärgade böndernas.

.
"Let's make ice-cream!" Royal shouted.
Eliza Jane loved Ice-cream. She hesitated, and said, "Well, ——"
Amanzo ran after Royal to the ice-house. They dug a block of ice out of the sawdust and put it in a grain sack. they laid the sack on the back porch and pounded it with hatches till the ice was cruched. Alice came out to watch them while she whipped egg-whites on a platter. She best them with a fork , till they were too stiff to slip when she tilted the platter.
Eliza Jane measured milk and cream, and dipped up sugar from the barrel in the pantry. It was not common maple sugar, but white sugar bought from the store. Mother used it only when company came. Eliza Jane dipped six cupfuls, then smoothed the sugar that was left, and you would hardly have missed any.
She made a big milk-pail full of yellow custard. They set the pail in a tub and packed the snowy crushed ice around it, with salt, and they covered it all with a blanket. Every few minutes they took off the blanket and uncovered the pail, and stirred the freezing ice-cream.

Det var en rejäl sats med glass som barnen Wilder gjorde, när föräldrarna var bortresta. Sex koppar socker är ju 1,4 liter, så jag kan tänka mig att de hade bortåt ett dussin ägg och minst 3 liter vätska i sin glass! En stor hink full rymde säkert minst 7 liter. (Här har jag kikat på en del gamla recept, och gjort beräkningar utifrån dem).
Intressant också hur man såg på lönnsockret — det som nu är dyrare än raffinerat socker.
Inte hade de en så'n fin hink med vev, som jag visar ovan, till sin glass, de fick antagligen röra med stora slevar — kan tänka mig att det behövdes ordentligt med kraft för att röra en så stor hink full med glass, när den började tjockna!

fredag 16 april 2010

Slöjda med Gutenberg





EASILY MADE BOOK SHELVES
Very cheap but useful and attractive book shelves are shown in the accom-panying drawing. The vertical strips, A, may be 3/4 in. by 2 in. and are screwed to four shelves, B, each cut to the shape of a quarter circle. The screws are all countersunk and as the heads all come on the side next to the wall, they do not show. The design might be varied somewhat to suit the fancy of the builder, although the appearance of the shelves constructed as shown is very pleasing, especially so if the workmanship is good and the wood carefully stained and varnished. The total cost of construction was less than 75 cents.


Det ser så enkelt ut när någon som behärskar något, gör det. Titta på skicklig tecknare, och du är frestad att tro att det ska bli något vackert när du sätter pennan till papperet. Eller en balettdansös — hon upphäver tyngdlagen och får mig att tro att jag också kan göra det. Är jag dum nog att försöka mig på en piruett, skallrar fönsterrutorna och trossbotten kvider.

Och så är det med "Mission Furniture, How to Make It" av H. H. Windsor, från 1909/10 alla tre delarna finns hos Gutenberg.



Vem skulle inte vilja sno ihop en gungstol — det vill säga, jag skulle hellre sitta och läsa i den, än att gå i närkamp med träbitarna. I förordet sägs: "This book is one of the series of handbooks on industrial subjects being published by the Popular Mechanics Co. Like the magazine, these books are "written so you can understand it," and are intended to furnish information on mechanical subjects at a price within the reach of all." Men att förstå det är nog inte riktigt det samma som att göra det. Inte ens med ritningar och listor över vad för virke man ska köpa, skulle jag ge mig in på det.




The stock for the chair is as follows: Widths and thicknesses are specified exact except for the rear posts and the rockers; but to the lengths enough surplus stock has been added to allow for squaring the ends.

2 front posts, 1-5/8 by 2-1/4 by 22-1/2 in., S-4-S.
2 back posts, 1-5/8 by 11 by 40 in., S-2-S.
1 front horizontal, 3/4 by 3-1/2 by 22 in., S-4-S.
1 back horizontal, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.
2 back horizontals, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.
2 side horizontals, 3/4 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.
2 back slats, 5/16 by 3-1/2 by 20 in., S-4-S.
2 arms, 1 by 4-1/2 by 25 in., S-2-S.
1 rocker, 2-1/4 by 6 by 33 in., S-2-S.
5 bottom slats, 3/4 by 2-1/2 by 19-1/2 in., S-4-S.



Kanske är det tur att jag inte förmår att utföra en endaste av de presenterade möblerna, var skulle jag ställa dem? Jag har inget behov av vare sig



telefonbord med pall


rökbord



eller porslinsskåp




däremot skulle jag kunna tänka mig den här klockan


och papperskorgen



och den elektriska lampan







och en stol till hallen, som inte ta'r så mycket plats










och bokhyllor med glasdörrar skulle jag verkligen vilja ha


Ett bloggbord
A LADY'S WRITING DESK
This desk of mission style is a little more complicated than some of the other pieces of mission furniture that have been described, but anyone who has a fair knowledge of tools will not have much trouble in constructing it in the home workshop if the plans are carefully followed. Quarter-sawed oak is the best wood to use, as it is easy to work and looks best when finished. Order the stock from the mill ready cut to length, squared and sanded.
Vore inte det här bordet perfekt att blogga ifrån?













Jag kan inte påstå att jag någonsin har saknat en hallklocka i ek, men nu när jag ser den, så grips jag av habegär.



Däremot är jag inte säker på att jag tänker tillverka den här biblioteksmöbeln — fast när jag ändå är i farten kanske jag snickrar ihop den.

torsdag 15 april 2010

Gummigutta, en sagolik häxa





I det samma hördes en pipig röst från ett fönster i andra våningen.
— Så sagolikt snyggt! Säkert snyggaste sång Samuel skådat.
Flickorna tittade upp och fick se ett lustigt litet ansikte i fönstret.
— Vem är de? sa Ettan. Han ser precis ut som en... som en sopprot.
— Just precis, sa Rabaldus. Det är ackurat vad han gör, och han heter Samuel Sopprot. En trevlig prick.
— Så skojigt han talade, sa Tvåan.
— Jojo, det är en särskild historia med den saken. Han kan bara säga ord som börjar med "s". Och så kan han spela esskornett.



När jag för lite se'n ägnade mig åt ord som började på för, och jag försökte pyssla ihop begripliga meningar med bara "för-ord", kom jag att tänka på Samuel Sopprot i Carsten Ströms böcker om Gummigutta.
Carsten Ström (1913-1995) var konstnär, grafiker och keramiker. De fyra böckerna om Gummigutta skrev och illustrerade han från början till sin dotter Cajsa.
Jag har de tre första böckerna, och jag läste om dem flera gånger, senare läste jag dem högt för lågstadiebarn, som alla älskade dem lika mycket som jag.
Det är inte alla barnböcker som håller måttet när man läser om dem som vuxen — men när jag nu plockade fram dem för att åter läsa dem, tycker jag lika mycket om dem som första gången jag läste böckerna.


— Ska Samuel spela "Sommarens sista solros"? Särdeles söt sak.
— Ja, ja, ropade flickorna.
Samuel försvann och kom tillbaka med en vackert guldglänsande trumpet.
—Samuel spelar, sa han, småflickorna samt Svartskägg sjunger!

I röda soffan, 1949
en av Carsten Ströms målningar som jag hittat på nätet


Gummiguttas nya hus, 1954
Gummigutta och blåbärsmaskinen, 1955
Gummiguttas sällsamma resa, 1956
Gummigutta och Svarta Hatten, 1959
Tio gammaldags sagor, 1960

lördag 10 april 2010

Lördag med Gutenberg


.
.
.
Man behöver ju inte vara kruk-makare för att fascineras av kru-korna som man funnit i Mississippis dalgång. Boken med det pampiga namnet "Ancient Pottery of the Mississippi Valley, Fourth Annual Report of the Bureau of Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution, 1882-83, Government Printing Office, Washington, 1886, pages 361-436" av William H. Holmes är rikligt illustrerad, och inspirerar mig till arbeten i andra material än lera.






Jag är ingen operafantast — men en bok lå-ter ju inte, och jag kan inte motstå illustra-tionerna i "Physiology of The Opera" av John H. Swaby, en bok från 1852. Dessutom visar en snabb titt i boken att den är rolig.


THE Tenor is a small man, seldom exceeding the medium height. His voice is, comparatively speaking, a small voice, and consequently not likely to issue from over-grown lungs. His proportions are, or at least ought to be, as symmetrical as possible. His hair, nine times out of ten, is black, and always curls.

Sometimes the tenor is seen riding out with the prima donna, with whom he is nearly always a favorite. He is the gentleman who makes himself useful in assisting her to destroy time; he performs for her those thousand and one little delicate attentions for which all women are so truly grateful; and then he sings with her every night those sentimental duos, that necessarily produce their effect upon the feminine bosom.